Greppa logotyp
Greppa logotyp

Ersätt sojan med eget proteinfoder

Att ersätta sojan med egenodlade åkerbönor påverkar lönsamheten inte bara i utfodringen utan även i växtodlingen. På vår exempelgård innebär odling av åkerbönor till foder en resultatförbättring på 14 800 kronor per år.

Exempelgårdens nuvarande växtföljd är väldigt spannmålsintensiv, med raps var sjunde år som det enda avbrottet i växtföljden. Genom att ersätta vetet med åkerbönor på 30 hektar minskar behovet av kväve med 2 754 kilo kväve, vilket med ett kvävepris på 11 kronor per kilo innebär en besparing på 30 300 kronor.

Samtidigt får de även en förfruktseffekt som enligt beräkningar ger högre skördar på i snitt 600 kilo per hektar i de efterföljande grödorna. Åkerbönorna som produceras används sedan som proteinfoder till slaktgrisarna på gården. Med åkerböna i foderstaten måste foderstaten kompletteras med rapsmjöl för att nå upp till rätt proteinnivå.

Jämförelse av foderstater med soja respektive åkerböna till slaktgrisar


Med Soja


Med åkerböna



%-andel

kg/slaktgris

%-andel

kg/slaktgris

Spannmål

89

214

80

196

Sojamjöl

8

19

-

-

Åkerböna

-

-

12

29

Rapsmjöl

-

-

5

12

Övriga ingredienser (Lysin, fytas etc)

3

7

3

7

I exemplet har vi räknat med priserna i tabellen nedan för huvudingredienserna i foderstaten. Det innebär i vårt exempel att skillnaden i kostnad för de två foderstaterna är marginell, det skiljer 0,01 öre per megajoule vilket för hela slaktgrisuppfödningen innebär en total skillnad på 700 kronor.

‌Foderpriser


Pris kr/kg

Spannmål, produktionspris

1,20

Spannmål, försäljningspris

1,80

Åkerböna, produktionspris

2,00

Rapsmjöl, inköpspris

2,50

Sojamjöl, inköpspris

3,50

Genom att börja odla åkerbönor blir lantbrukaren på vår exempelgård mindre beroende av världsmarknadspriset på soja, samtidigt som klimatpåverkan från gården minskar. I en foderstat med åkerbönor behövs mindre spannmål än i en sojabaserad foderstat.

Tillsammans med den förbättrade växtföljden som leder till en högre avkastning per hektar för spannmålen så kompenseras en del av den minskade intäkten för att arealen kunde använts för att producera spannmål till försäljning. Totalt blir den producerade mängden vete för avsalu 27 ton lägre än den var med den tidigare foderstaten med soja, vilket ger en resultatminskning på 16 200 kronor för spannmålen.

Skillnad i mängd spannmål med och utan åkerböna
i växtföljden

Producerad mängd (ton)

Utan åkerböna

Med åkerböna

Skillnad i produktion

Skillnad i foderåtgång

Skillnad i mängd för avsalu

Vete

735

615

-120

-93

-27

Korn

345

375

+30

+30

0

Som tabellen nedan visar så innebär åkerböna i växtföljden på exempelgården att resultatet förbättras med 14 800 kronor per år.

Ekonomisk påverkan av att införa åkerböna i växtföljden


Resultatpåverkan

Minskad kväveanvändning

30 300 kr

Mindre spannmål för avsalu

-16 200 kr

Minskad foderkostnad

700 kr

Totalt

14 800 kr

 

Beskrivning av exempelgården

Grisgård med 200 suggor och 1000 slaktsvinsplatser i Östergötland. 210 hektar åkermark där jorden är en mellanlera.

  • 120 hektar höstvete
  • 60 hektar vårkorn
  • 30 hektar raps

Kontakt

skiss på man som går med ett stort kuvert

Jordbruksverket
Elevenborgsvägen 4
230 53 Alnarp