Växtnäringsbalans via Mina sidor
En växtnäringsbalans är skillnaden mellan tillförd och bortförd växtnäring. Balansen görs i Sverige "vid gårdsgrind". Den mäter flödet till gården med insatsmedel, kvävenedfall och kvävefixering och från gården med produkter.
Inloggning
För att kunna göra en växtnäringsbalans behöver du skapa ett konto hos oss. Det gör du genom att logga in nedan med BankID via Greppa Näringens Mina sidor. Det innebär att om du vill göra växtnäringsbalanser för ett företag med annat organisationsnummer än ditt personnummer så krävs en fullmakt. Läs mer om fullmakter på Jordbruksverkets webbplats.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
På Mina sidor har du tillgång till de växtnäringsbalanser som din Greppa-rådgivare har gjort på din gård. För dig som tidigare loggat in med lösenord finns även de växtnäringsbalanser som du gjort då tillgängliga.
Dina personuppgifter
De uppgifter du lämnar när du använder Greppa Näringens Mina sidor behandlas elektroniskt och lagras i enlighet med vad som gäller för myndigheters arkivhantering. Uppgifterna lagras endast för att du som användare ska kunna komma åt dina tidigare utförda växtnäringsbalanser och används inte i något annat syfte.
Läs mer om hur vi behandlar dina personuppgifter på vår webbplats.
Förberedelser
Innan du börjar är det bra om du samlar ihop de uppgifter som behövs. Öppna och skriv ut minneslistan
Pdf, 583.8 kB, öppnas i nytt fönster. och försök att hitta så bra uppgifter som möjligt. Till exempel kan du använda bokföringens fakturor och avräkningar, växtodlingsplanen och egna anteckningar om skörd, stallgödsel med mera. För djuren kan foderstater och resultatanalyser ge de flesta uppgifter du behöver.
- Hela åkerarealen ska räknas med förutom eventuella permanenta trädor och energiskog. Naturbetesmarker ska däremot inte vara med.
- Använd siffror för det år som balansen omfattar. Du ska inte använda gårdens genomsnitt för flera år.
- Har du odlat kvävefixerande grödor det år du gör en balans över ska du alltid räkna på kvävefixeringen. Kvävefixerande grödor är till exempel klöver, ärter, bönor med flera.
Har du frågor eller om något inte fungerar kan du höra av dig till gnwadm@jordbruksverket.se.
