Räkna med vallen som proteinföda

Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet.

Minska tillskottsproteinet genom tidig skörd

Ett bra vallfoder minskar kons behov av tillskottsprotein från kraftfoder. Ett tidigt skördat vallfoder innehåller mer protein och även AAT (aminosyror absorberade i tunntarmen) än ett senare skördat vallfoder.

Ett tidigt skördat vallfoder har även ett lågt fiberinnehåll (NDF)  vilket gynnar kons konsumtion av fodret. Nedbrytningshastigheten för fiber ökar för tidigt skördad vall samtidigt som andelen icke smältbar fiber (iNDF) minskar. Smältbarheten är därmed högre i ett tidigt skördat vallfoder. Anledningen till att konsumtionen av ett sent skördad vallfoder är mindre är att tuggningstiden ökar när andelen osmältbara fibrer är hög. Tuggningstiden anger hur länge kon behöver idissla ett kilo torrsubstans foder (Tabell 1). 

Mer vallfoder – mer mikrobiell protein

En kort tuggningstid innebär att kon kan äta mer av ett tidigare skördat vallfoder. En ökad foderkonsumtion av ett tidigt skördat vallfoder kommer också påverka våmmikrobernas arbete på ett positivt sätt. Kons ökade foderintag ökar passagehastigheten genom våmmen vilket kommer att effektivisera proteinsyntesen.

I foderanalysen uttrycks detta som ett högre AAT-värde (aminosyror absoberade i tunntarmen)  vilket består av både protein bildat av mikrober och protein som har passerat våmmen utan att brytas ned. Som framgår av tabell 2 är det relativt stora skillnader i AAT-innehåll mellan tidigt och sent skördat vallfoder.

Ekonomisk vinst

Som visas i tabell 2 är AATinnehållet tio procent högre i det tidigare skördade ensilaget jämfört med det sent skördade ensilaget. Ett tidigt skördat vallfoder innebär en win-win situation, både högre innehåll av protein och AAT i vallfodret och större konsumtion av vallfodret.

En ko som får fri tillgång på tidigt skördat ensilage kan konsumera 14-15 kilo torrsubstans av ett sådant vallfoder. Det är minst 2–3 kilo torrsubstans mer än vad hon orkar av ett senare skördat ensilage. Det 2,5 kilo torrsubstans tidigare skördade vallfoder motsvarar i AAT-innehåll cirka ett kilo sojamjöl. I dagsläget kostar ett kilo sojamjöl över fyra kronor per kilo vilket innebär att kon kan betala minst 1,60 kronor per kilo torrsubstans vallfoder.