Minska kväveutlakningen med fånggröda

Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.

Den svenska odlingen av fånggröda började i Halland. Där finns en stor andel lätta jordar och där uppmärksammades övergödningen av Laholmsbukten på 1980-talet. Fånggrödor minskar kväveutlakningen mest på lätta jordar och det är därför där den hör hemma bäst. I stora drag halverar en vårplöjd fånggröda kväveutlakningen på dessa lätta jordar. Halva den effekten beror på fånggrödans tillväxt och upptag och halva effekten på utebliven höstbearbetning.

Även en bra klimatåtgärd

Från början pratades det inte om fånggrödan som en åtgärd för klimatet. Fånggröda har inte lika stor effekt på kolinlagring som vallodling men om den förekommer ofta i växtföljden kan den bidra till ökad kolinlagring eller åtminstone bidra till att mullhalten inte sjunker. Svenska försök visar att det på sikt också ger ökad kvävleverans hos marken. Numera finns även ett stöd för mellangröda utifrån dess positiva effekt på kolinlagring i marken. Men även en mellangröda minskar risken för kväveutlakning.

Andra effekter – fosfor och glyfosat

Inför vissa grödor är det viktigt att fånggrödan är helt avdödad för att inte återkomma som ett ogräs och kräva dyr kemisk bekämpning. I en undersökning som Jordbruksverket gjort där flera hundra odlare av fånggrödor tillfrågats visade det sig att användningen av glyfosat bara ökat marginellt till följd av ökad odling av fånggrödor.

En annan fråga är om fånggrödan, förutom att minska kväveläckaget, även minskar fosforförlusterna. Genom att jorden är skyddad när den är bevuxen med en fånggröda kan regndroppar inte slå sönder jorden och starta erosion lika lätt vilket är bra mot fosforutlakning. Dessutom kan vissa fånggrödor, särskilt oljerättika och vitsenap, med djupa rötter luckra jorden och gynna infiltrationen av vatten och därmed minska risken för ytavrinning.

Vanligt i stora delar av världen

Fånggrödor förekommer i många länder men ofta i ett bredare perspektiv än i Sverige där dess effekt på kväveutlakning är i fokus. ”Cover crops” alltså täckgrödor är ett vanligt namn och avslöjar en del av den eftersökta egenskapen att hålla marken bevuxen för att motverka erosion och ofta också som gröngödslingsgröda. Längre söderut i Europa gör det varma klimatet det möjligt att använda flera arter som fånggröda än vad vi kan göra i Sverige.