Ingen skillnad mellan nollruta och fält v.17

Första mätningen av kväveupptag i höstvete visar att upptaget i gödslade och ogödslade rutor i höstvete är väldigt lika. Detta är vanligt så här tidigt på säsongen. Upptaget i nollruta och fält är något lägre än vad det varit tidigare år.

När första mätningen av kväveupptag i nollrutor i höstvete är avklarad kan vi konstatera att skillnaden mellan fält och nollruta är liten. Eftersom det är tidigt på säsongen och upptaget av kväve inte riktigt kommit igång än brukar det se ut så här vid den här tiden. Det var på på fälten i Svinnegarn som nollrutorna syntes. De fälten gödslades tidigt, innan snön som kom i början av april. När snön sedan smälte blev en del av det tillförda kvävet tillgängligt för grödan.

I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkare blå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusare blå delen visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Som ni ser i figur 1 är skillnaden i kväveupptag stor mellan olika platser. Det lägsta upptaget ligger på knappt 10 kg N/ha medan det högsta ligger på ca 36 kg N/ha. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 14 kg/ha, vilket är något lägre än normalt vid första mätningen jämfört med tidigare år. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 16 kg N/ha, även detta är något lägre än vad vi sett tidigare år. Observera att det är först från DC 30 som den handburna N-sensorn ger mer säkra värden.

Greppa Näringen mäter kväveupptag i höstvete på 17 fält

Under våren och sommaren kommer vi att mäta kväveupptag i höstvete i 17 fält hos tio lantbrukare i Uppland och Västmanland. Vi mäter i ogödslade rutor - nollrutor och i omkringliggande fält en gång i veckan med en handburen N-sensor. Första mätningen har vi gjort nu vecka 17 och vi kommer fortsätta mäta ungefär fram till axgång. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss.

Genom att följa upptaget i nollrutorna och i fälten under säsongen kan vi räkna ut hur mycket av gödselkvävet som tagits upp av grödan och hur mycket kväve som marken levererar. Då är det lättare att anpassa resterande givor efter årets mineralisering.

Fält på växtodlingsgårdar men en variation av sorter

Vi mäter framför allt i fält som ligger på växtodlingsgårdar. Sorterna vi mäter i är Julius, Hallfreda, Brons, Reform, Norin, Hacksta, Hallfreda, Ahoi och Linus. Åtta av fälten har stråsäd som förfrukt medan resterande nio fält har ”bra” förfrukter, såsom höstraps och ärter.

Bestånden ser överlag bra ut även om det varierar något. Plantorna är väl bestockade med 3 till 4 sidoskott i flera av fälten. Antalet skott varierar från cirka 600 till 1 200 skott per m2 med ett medelvärde på ca 850 skott per m2. Ett fält, med sorten Norin var inne i stråskjutningsfasen medan övriga fält är kvar i bestockningsfasen. I tabell 1 hittar du mer uppgifter om de olika fälten.