Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
flygbild över våtmarker

Våtmarkslandskap där våtmarker anläggs med olika funktioner kan ge möjligheter att uppnå fler miljönyttor, enligt ny forskning som publicerats av Naturvårdsverket. Foto: Alexander Regnér

Våtmarkslandskap kan ge större miljövinster

Våtmarker kan fånga upp näringsämnen, buffra vattenflöden, minska utsläpp av växthusgaser och gynna den biologiska mångfalden. Men det finns utmaningar när en enskild våtmark anläggs för flera olika syften - och ibland motverkar syftena varandra. Våtmarkslandskap där våtmarker anläggs med olika funktioner kan därför ge möjligheter att uppnå fler miljönyttor, enligt ny forskning som publicerats av Naturvårdsverket.

Hur våtmarker bör utformas för att på bästa sätt bidra till ekosystemtjänster står i fokus för åtta forskningsprojekt med forskare från olika lärosäten. Projekten redovisas nu i en rad publikationer från Naturvårdsverket. Syftet med forskningsprojektet som heter Våtmarkers ekosystemtjänster Länk till annan webbplats. har varit att ta fram kunskap för god planering och lokalisering av framtida våtmarker. I delprojekten som startade år 2020 har myndigheter, rådgivarorganisationer och forskning samverkat.

Våtmarker minskar övergödning även i ett förändrat klimat

I rapporten Kväveavskiljning i multifunktionella våtmarker i ett förändrat klimat Länk till annan webbplats.undersöker forskare vad framtidens klimat med större variationer i vattenflöden, med översvämningar och torka, kommer att innebära för våtmarkers möjlighet att fånga kväve.

En slutsats är att vattenflöden som varierar över året inte orsakar någon märkbar skillnad i kväveavskiljning, men att effekterna behöver utforskas ytterligare innan beräkningarna tillämpas för storskaliga våtmarker. Faktorer som ger en hög avskiljning av kväve är hög kvävebelastning, våtmarkens form, storlek och att det finns mycket övervattensväxter i våtmarken.

En nyckel för att lyckas kombinera kväveavskiljning och större buffring av flöden är dock att vattnet som rinner in i våtmarken vid höga flöden har möjlighet att stanna kvar i tillräckligt länge när flödena sjunker igen för att kvävet ska hinna avskiljas, enligt studien.

Mångfunktionella våtmarkslandskap kan ge fler vinster

Studien visar också på utmaningar när enskilda våtmarker anläggs för flera syften, till exempel kan en våtmark med hög näringstillförsel och näringsavskiljning ge en högre produktion av växthusgaser och inte vara optimalt för biologisk mångfald. Forskarna föreslår därför att det behövs våtmarkslandskap med olika typer av våtmarker för flera syften.

Att anlägga våtmarker för flera syften studeras även i ett annat delprojekt med titeln Våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster och multifunktion Länk till annan webbplats.. I början av projektet förväntade sig forskarna i den här studien att en enskild våtmark skulle kunna utformas för att ge flera ekosystemtjänster som att fånga näring, främja biologisk mångfald och buffra höga vattenflöden. Men under projektets gång insåg forskarna att för att uppnå flera syften med våtmarkerna, så bör hela våtmarkslandskapet studeras och inte bara enskilda våtmarker var för sig. En annan viktig slutsats är att det behöver göras avvägningar mellan våtmarkernas fördelar och nackdelar. Det finns också ett behov av tillgång till praktiska råd kring placering, utformning, verktyg och avvägningar för olika typer av våtmarker.

Text: Teresia Borgman

Läs mer:

Forskningsprojektet Våtmarkers ekosystemtjänster Länk till annan webbplats.

Publikationer från några av delprojekten:

Kväveavskiljning i multifunktionella våtmarker i ett förändrat klimat Länk till annan webbplats.av Josefin Nilsson, Stefan Weisner och Antonia Liess, rapport 7147, april 2024

Våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster och multifunktion Länk till annan webbplats. av Pia Geranmayeh, Emma E. Lannersgård, Martyn N. Futter

Anlagda våtmarker som flödesbuffrare Länk till annan webbplats.av John A. Strand, Peter A. Hambäck, Lea D. Schneider, Sofia Hedman, David Åhlen, Björn K. Klatt, Imenne Åhllén, Kalle Töttrup, Lisa Feuerbach Wengel, Jerker Jarsjö

Ökad hydrodiversitet för att främja avrinningsområdens klimatresiliens (EcoDiver) Länk till annan webbplats. av Erik Nilsson, Linus Zhang, Magnus Persson, Lunds universitet och Anders Wörman, Joakim Riml, Kungliga Tekniska Högskolan

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev