Svea Hovrätt i ny dom om ammoniak

I en ny vägledande dom från Mark- och miljööverdomstolen har kostnaden för att rena ventilationsluften från ammoniak i ett stall för grisar prövats. I det här fallet ansåg domstolen att kostnaden blev för hög i förhållande till ammoniakreningen.

En lantbrukare med en gård i Halland ansökte om miljötillstånd för att utöka grisproduktionen. Förutom grisar finns på gården sedan tidigare en biogasanläggning. Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Halland beviljade tillståndet. Beslutet villkorades med flera saker, bland annat att minst 70 procent av luften från slaktsvinstallarna skulle renas från ammoniak till 90 procent innan den släpps ut. Grannar överklagade miljötillståndet och lantbrukaren överklagande några av villkoren bland annat kravet på reningsfilter. Målet prövades i Mark- och miljödomstolen i Vänersborg och efter nya överklaganden beviljade Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt prövningstillstånd och har nu kommit med sitt avgörande. Förutom villkoret med att rena luften prövades om tillstånd till vattenverksamhet krävs för uttag av det grundvatten som grisarna har som dricksvatten. Det prövades också vilka krav som kan ställas på en utredning av lokaliseringen eftersom de nya stallarna tar tre hektar jordbruksmark i anspråk utöver dagens fyra hektar. Utfallet av dessa båda prövningar går att läsa i domen nedan.

Rena bort ammoniak

Möjligheten att samla in ventilationsluften och rena den beror på stallets utformning. Lantbrukarens utredning visar att det skulle kosta cirka 8 miljoner kronor att köpa och installera en sådan utrustning. Det motsvarar 20 till 30 kronor per levererad slaktgris, vilket är en stor del av den beräknade vinsten på 37 kronor per gris.

Rebecka Asplund är bygg- och miljörådgivare på Växa i Halland och har hjälpt lantbrukaren med beräkningar och råd under processen. Vad har varit svårast i arbetet?

- Svårast vet jag inte men mest frustrerande var att Mark- och miljödomstolen har prövat ansökan två gånger och kommit med helt olika domslut. Första gången skickades ansökan tillbaka till miljöprövningsdelegationen för komplettering av ammoniakberäkningar och bullerutredning. Domstolen konstaterade då att det var motiverat att bygga på åkermark och att något tillstånd för vattenuttaget inte krävs. Nästa gång ärendet var tillbaka i samma domstol så blev det avslag just med motiveringen att det skulle krävas tillstånd för vattenuttaget och att det inte var motiverat att bygga på åkermark. Att få två helt olika domar från samma domstol ger en väldig osäkerhet. Men Mark- och miljööverdomstolen fastslog att det inte fanns anledning att göra en annan bedömning andra gången domstolen prövade ärendet, eftersom inga omständigheter har ändrats. Det var skönt att få det fastslaget.

För dyrt

Till saken hör att andra åtgärder för att minska ammoniakavgången ska göras i stallarna. Gödseln kommer att kylas i rännorna vilket både minskar ammoniakavgången och ger energi som kan tas tillvara och lermineral ska blandas i gödseln för att binda kvävet. Tillsammans med den aktuella uppfödningsformen och foderstater ger det en ammoniakavgång per djurplats som är mycket lägre än gränsvärdet som EU fastställt för slaktgrisar i det så kallade Industriutsläppsdirektivet – IED.

Mark- och miljööverdomstolen skriver att ”kostnaden för den reningsanläggning som krävs för att kunna uppfylla aktuellt villkor i detta fall är orimligt stor i förhållande verksamhetens förväntade miljöeffekter och den reduktion som kan uppnås. Villkoret ska därför upphävas.”

- Det var väldigt bra att Mark- och miljööverdomstolen höll med oss om att det var ett orimligt kostsamt villkor med krav på rening av frånluften. Det är relativt ny teknik och även om ett par gårdar i Sverige har satt in filter frivilligt, så betyder det inte att det är rimligt att ställa det kravet på alla grisproducenter, kommenterar konsulten Rebecka Asplund

Domen går inte överklaga och har vunnit laga kraft.

Källa: Målnummer M 6003-22

Text: Markus Hoffmann