åkerlandskap

Med hjälp av simuleringar har forskare vid AgriFood studerat hur jordbrukets produktivitetsutveckling inom jordbruket mellan 1985 och 2013 har påverkat olika miljöaspekter. Foto: Alexander Regnér

Hur påverkas miljön av ökad produktivitet i jordbruket?

Det svenska jordbrukets produktivitet är hög i ett globalt perspektiv, men vad har det inneburit för miljön? Med hjälp av simuleringar har forskare vid AgriFood studerat hur jordbrukets produktivitetsutveckling inom jordbruket mellan 1985 och 2013 har påverkat olika miljöaspekter. Analysen visar en minskning i utsläpp av växthusgaser genom att jordbruksmark omvandlats till skog och att växtnäringen används effektivare.

En ökad produktivitet i jordbruket kan både innebära fördelar och nackdelar för miljön. Den utveckling av produktionsteknik som har skett på senare år handlar inte bara om en teknisk utveckling utan även av hur jordbruket hanterar frågor som gödsling, användning av bekämpningsmedel och vattenförbrukning. I rapporten ”Ökad produktivitet i jordbruket – hur påverkas miljön?” Länk till annan webbplats. från AgriFood drar forskarna slutsatsen att den produktivitetsutveckling som har skett under den undersökta perioden, 1985 till 2013, har lett till minskade utsläpp av växthusgaser och växtnäring.

I studien har forskarna studerat två scenarier för det svenska jordbrukets produktion, handel och miljöpåverkan under perioden 1985 till 2013. Genom simuleringar har uppskattningar gjorts av jordbrukets utsläpp av växthusgaser till atmosfären, näringsläckage till havet och förändring av livsmiljöer som gynnar biologisk mångfald.

En av dem som har deltagit i studien är Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi vid SLU med inriktning mot ekonomisk modellering och utredare vid AgriFood. Han förklarar att rapporten inte har undersökt hur jordbrukets miljöpåverkan förändrats över tid som helhet, utan endast vilken effekt som produktivitetsutvecklingen har haft.

– I verkligheten har ju andra förändringar skett parallellt, till exempel att befolkningen har vuxit och att konsumtionsmönstren har förändrats. Vi äter numera mer kött per person, dricker mindre mjölk och importerar mer från EU. Samtidigt är det en del av poängen med metoden bakom vår rapport att vi kan hålla konsumtionen konstant i simuleringsmodellen och titta isolerat på effekten av produktivitetsförändringarna, säger Torbjörn Jansson.

Forskarna har kommit fram till att den största klimatvinsten under den här perioden beror på att jordbruket numera kräver mindre jordbruksmark än tidigare.

– Något som överraskade, men som känns självklart i efterhand, är betydelsen av nedläggning av areal som sannolikt lett till ökat kolinlagring utanför jordbruket. Tack vare ökade skördar har en del jordbruksmark kunnat växa igen och bli skog.

I rapporten framgår också att produktivitetsutvecklingen under de cirka trettio år som studien täckte har inneburit att det behövs färre kor för att producera samma mängd mjölk, vilket har minskat metanutsläppen från jordbruket. Ett lägre foderbehov och effektivare gödslingsteknik har lett till att mindre lustgas avgår till atmosfären och att mindre näringsämnen läcker ut från jordbruksmarken.

Studien har dock inte undersökt varifrån jordbrukets energi kommer ifrån, och inte heller tittat på konsekvenser av jordbrukets produktion av bioenergi. Det går därför inte utifrån studien att säga något om vad teknikutvecklingen har inneburit för målet om ett fossilfritt jordbruk.

Torbjörn Jansson nämner också att en svaghet i studien är att den inte tar hänsyn till alla delar som rör markens skötsel och att det inte är möjlighet att dra några slutsatser om hur den biologiska mångfalden har påverkats av produktivitetsutvecklingen. Resultaten tyder dock på att den har påverkats till det sämre.

– Biologisk mångfald påverkas starkt av enstaka landskapselement som kantzoner, och även av hur jordbruket samverkar med omgivande mark. En hektar vall i skogsbygd kan exempelvis ha ett annat ekologiskt värde jämfört med om den finns i slättbygd.

Text: Nina Nordh

Källa: Ökad produktivitet i jordbruket – hur påverkas miljön? Länk till annan webbplats. Rapport 2023:2 från AgriFood, Gustav Eskhult, Torbjörn Jansson och Sabina Dellstig.


AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. De förser beslutsfattare med samhällsekonomiska analyser inom livsmedels-, jordbruks- och fiskeriområdet samt landsbygdsutveckling. Läs mer: https://agrifood.se Länk till annan webbplats.

Bildtext