Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

För att skapa renare vatten behövs fler åtgärder men också att de görs på rätt platser. Foto: Alexander Regnér

Tålamodsprövande att minska jordläckaget från åkrarna

En ny doktorsavhandling från SLU förstärker bilden av att fosforläckaget från odlingen hör intimt ihop med jordläckaget från åkrarna. För att skapa renare vatten behövs fler åtgärder men också att de görs på rätt platser som är en form av precisionsodling.

I många jordbruksområden är åkermarken den största källan till fosfor i vattnet och särskilt i lerjordsområden är vattnet ofta grumligt vilket beror på jordpartiklar i vattnet. Efter flera års vattenprovtagning och analyser har Sara Sandström på SLU presenterat sin doktorsavhandling. Mätningarna har till stor del gjorts i så kallade typområden som är små avrinningsområden som avvattnar några hundra hektar av mest åkermark. En av flera lärdomar är att det inte riktigt räcker att analysera den totala halten av fosfor i vattnet. Tre jämförda jordbruksbäckar i Uppland, Västmanland och Östergötland hade ungefär samma jordarter och samma totala fosforläckage per hektar. Men det skiljde stort i sammansättningen av totalfosforn i form av andelar av olika fosforfraktioner vilket kan ha betydelse för påverkan på faktiska övergödningssymtom.

Fler åtgärder behövs och på rätt ställe

I de flesta studerade avrinningsområden har det inte gjorts några åtgärder på mer än 95 procent av åkermarken men på en del platser som Enköpingsån och Sagån har betydligt mer gjorts. Det visade sig också vara en låg träffsäkerhet med att pricka in åtgärder, som exempelvis anpassade skyddszoner, på så kallade hot-spots för jorderosion. En av slutsatserna i avhandlingen är att det inte syns några direkta trender till lägre fosforkoncentration under de senaste 20 åren i studerade vattendrag i Mälardalen trots gjorda åtgärder. Vad kan det bero på?

- Dels tror jag att vi behöver göra mer och försöka placera åtgärderna där de har bäst effekt, så försöka göra en analys varje gång en åtgärd ska göras vart i landskapet den har bäst effekt. Dels tror jag att det kan vara en tidsfördröjning innan åtgärderna visar effekt. Vi har fortfarande internbelastning i de flesta åar och bäckar som bidrar till att hålla koncentrationerna på en hög nivå, trots implementerade åtgärder, som då gör att effekten av åtgärden kommer att dröja, förklarar Sara Sandström.

bild på Sara Sandström

Sara Sandström, SLU

Vilka åtgärder skulle du rekommendera till lantbrukare som läser den här nyheten om din avhandling?

- Åtgärder som fokuserar på att minska erosion och fosforförluster bör vara fokus i lerområden, så som strukturkalkning, anpassade bufferzoner samt fosfordammar, och då fosfordammar som är placerade där de har bäst effekt och högst retention av fosfor, avslutar Sara Sandström.

Källa: Sara Sandström. Sources, composition and transport of fluvial suspended sediment and attached phosphorus in agricultural catchments. A cross scale analysis. Doctoral Thesis No. 2022:49. Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Minskat dragkraftsbehov med strukturkalk

    I fältförsök på fyra lerjordar i Skåne minskade dragkraftsbehovet med i medeltal 7 procent när strukturkalk tillfördes jämfört med okalkad försöksruta. Av de tre kalkgivorna på 4, 8 och 16 ton per hek...

  • Internbelastning av fosfor? Gör så här!

    I Sverige är det cirka 600 sjöar som inte når målet om god status i EU:s vattendirektiv på grund av för hög halt näringsämnen. En del av sjöarna kan vara internbelastade av fosfor och nu finns en ny h...

  • Hur mycket kväve utlakas i medeltal från den svenska åkermarken?

    16,2 kg per hektar är svaret på frågan i rubriken. Siffran är framräknad och publicerad i en ny SLU-rapport med läckagekoefficienter för åkermark. Samtidigt visar provtagning i dräneringsrör för enski...