I Holland är lantbruket intensivt och även mjölkproduktionen. Den intensiva produktionen med monotona fält leder till en minskning av biologisk mångfald som exempelvis fåglar och insekter. En grupp forskare har undersökt vilka hinder som finns för att lantbrukare med mjölkproduktion ska kunna ha en produktion som är mer naturnära. Foto: Alexander Regnér
Svårt byta fokus från billig mat till mat med naturhänsyn
Efter att lantbruket under decennier framgångsrikt producerat stora volymer billig mat har handeln och befolkningen vant sig vid det och har svårt att ändra synsätt. Det är ett av fem hinder som identifierats av forskare för att mjölkproduktionen i Holland ska bli mer naturnära.
I Holland är lantbruket intensivt och även mjölkproduktionen. 25 procent av landets yta används till att odla gräs som foder till mjölkkor. Den intensiva produktionen med monotona fält leder till en minskning av biologisk mångfald som exempelvis fåglar och insekter. En grupp forskare har undersökt vilka hinder som finns för att lantbrukare med mjölkproduktion ska kunna ha en produktion som är mer naturnära. De använder begreppet ”nature inclusive agriculture” och definierar det som ett jordbruk med låga utsläpp och som vårdar och tillhandahåller ekosystemtjänster och även bevarar vissa arter och ökar variationen i landskapet. Forskarna identifierar fem hinder. Det holländska livsmedelsproduktionen är intensiv men inte helt skild från andra länders produktion varför slutsatserna till viss del gäller i fler länder.
Hinder 1 – bonden får inte betalt för hållbarhet
Det hinder som forskarna nämner först är att lantbrukaren inte får betalt från livsmedelsvärdekedjan med konsumenter och stormarknader för mer naturnära produktion. Det finns ingen ekonomisk modell för att ersätta lantbrukare för lägre skördar eller högre miljökostnader. Många lantbrukare med mjölkproduktion i Holland har lägre inkomst än den nationella ”låg inkomst”-gränsen. Att tillhandahålla ytterligare ekosystemtjänster från gården kan heller inte betalas av alternativa marknader.
Hinder 2 – lantbrukarna sårbara i värdekedjan
Lantbrukarna har en sårbar plats i värdekedjan och får nöja sig med de priser som erbjuds. En annan svårighet är att bankerna är motvilliga att låna ut pengar till annan produktion än den vanliga eftersom naturnära mjölkproduktion medför högre kostnader och risker för försämrad återbetalning av lån.
Hinder 3 – svårt sätta bra mål
Sambandet mellan odling och biologisk mångfald är komplex och det är inte lätt att formulera en vision eller ännu hellre konkreta mål för naturnära mjölkproduktion.
Hinder 4 – tillgång till kunskap och oberoende rådgivning
Det framkom att lantbrukarna ofta inte vet vilken kunskap eller information de ska eftersöka för naturnära jordbruk. En aspekt på det är att det inte finns tillräcklig oberoende lantbruks- och miljörådgivning. En deltagare i en av projektets fokusgrupper sa att ”Kunskap ska inte tillhandahållas av foderindustrin eller andra med kommersiella intressen”. Ett annat närliggande problem är att kunskapen och råden som tillhandahålls ofta är expertorienterad i ett ovanifrånperspektiv utan tillräcklig delaktighet från lantbrukaren.
Hinder 5 – inneboende tröghet
Till sist beskriver forskarna en slags inneboende tröghet som beror på att lantbruket under decennier framgångsrikt producerat stora volymer billig mat. Både värdekedjan och befolkningen har vant sig vid det och har svårt att ändra sig. En annan sak är att den kostnadseffektiva men kapitalkrävande produktionen kulturellt anses som ideal av många lantbrukare. Lantbrukarna uppfattar att de har ett stort behov av att investera i dyra maskiner vilket begränsar deras likviditet och möjligheter till de åtgärder som en naturnära produktion behöver.
Text: Markus Hoffmann
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?