Längre koliv är mer hållbart ur klimatsynpunkt
Längre liv för mjölkkor är mer hållbart ur klimatsynpunkt. Det visar preliminära forskningsresultat från Sveriges lantbruksuniversitet.
Mikaela Lindberg, forskare vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, leder projektet om mjölkkors livslängd.
– Vi ansåg att det behövdes ett komplement till tidigare studier av kors livslängd med mer fokus på miljö och ekonomi och för att öka kunskaperna om hur mjölkkvaliteten påverkas av att korna blir äldre. Det är ju väl känt att celltalet ökar, men i övrigt finns inte mycket litteratur i ämnet, säger Mikaela Lindberg.
De totala utsläppen sänks
Om kornas klimatgasutsläpp under uppfödningstiden fördelas över en längre period sänks de totala utsläppen under djurets livstid. Med lägre rekryteringsprocent föds färre mjölkraskvigor upp och istället fler snabbväxande korsningar för köttproduktion vilket totalt sett bör minska metanutsläppen.
– Fördelen med att en mjölkko är mor till kalven istället för en diko, är ju att mjölkkon har en egen produkt i form av mjölk att fördela sina klimatgasutsläpp på, säger Mikaela Lindberg.
Det kan finnas en förhöjd risk med ökad livslängd om det innebär högre sjuklighet och fler kadaver, eller om lantbrukaren står utan rekryteringskvigor när äldre kor måste gallras ut.
– Det är oerhört viktigt att en ökad livslängd i besättningen är ett långsiktigt mål med god planering där man förebygger eventuella risker, betonar hon.
I projektet undersöker forskarna hur rekryteringsstrategier och skötselåtgärder påverkar mjölkkornas livslängd. Beroende på strategi varierar antalet laktationer per ko mellan 2 och 3,8. Genomsnittet för Sverige idag är 2,5. Forskarna räknar också på hur mycket metan djuren producerar på gårdsnivå, hur kornas livslängd påverkar ekonomin och vad som är ekonomiskt optimal livslängd under svenska förhållanden. Dessutom görs intervjuer med lantbrukare om hur de fattar beslut när nya djur rekryteras och gamla slås ut. Hur mjölkkvaliteten och processegenskaperna påverkas undersöks också.
Metanutsläppen minskade på gårdsnivå
Hittills har forskarna preliminära resultat för rekryteringsstrategier och mjölkkvalitet.
– Där ser vi att färre rekryteringskvigor och större andel som semineras med köttras, minskar metanutsläppen på gårdsnivå och ger lägre utsläpp per kilo mjölk Däremot blir metanutsläppen per kilo kött högre om färre mjölkkor slaktas eftersom deras metanutsläpp fördelas både på kött och på mjölk. Totala utsläppen av växthusgaser är dock mest intressant eftersom det är de som bör minskas generellt.
För mjölken sågs inga skillnader i kvalitet när forskarna jämförde mjölk från äldre och yngre kor.
Även internationellt finns det forskning som visar positiva effekter av ökad livslängd hos mjölkkor. Enligt Albert De Vries, professor vid University of Florida, kan ökad livslängd hos mjölkkor minska klimatavtrycket och ge positiva effekter på lönsamheten, vilket han visade under ett seminarium som nyligen arrangerades av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Vi behöver prata om lönsamheten för att få till en förändring bland lantbrukarna, sa Albert De Vries.
God hälsa även hos äldre kor
Mikaela Lindberg hoppas att projektet ska inspirera lantbrukare att ställa om i praktiken. Hon påpekar dock att det är viktigt att förutsättningarna finns, så att inte äldre kor blir kor med dålig hälsa. Det krävs planering och uppsatta mål för bland annat rekryteringsstrategi, strategi för köttraskorsningar och könssorterad sperma vid seminering.
– Jag hoppas att de lantbrukare som vill och har förutsättningar att öka livslängden får inspiration och vågar ställa om. Kanske behövs en rådgivare som stöttar också.
Projektet om kors livslängd finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och kommer att avslutas under 2023.
Text: Teresia Borgman
Foto: Janne Andersson