Begränsad nytta för kol i mark av reducerad jordbearbetning

I ett nytt brittiskt fältförsök framkom att kolinnehållet i marken inte ökade av att utesluta eller reducera jordbearbetningen under en försöksperiod på 4 till 10 år. Däremot ökade kolinnehållet av djupkultivering under vissa förhållanden.

Brittiska mark- och klimatforskare har rapporterat resultat från två jordbearbetningsförsök i England och ett i Skottland som pågått sedan 2003 till 2007. På alla tre platserna jämfördes konventionell plöjning (till cirka 20 centimeters djup) och reducerad bearbetning (till cirka 7 centimeters djup). På de båda platserna i England provades också kultivering till 25 centimeter och i Skottland provades direktsådd. Växtföljderna var spannmålsdominerade på de engelska platserna med raps och åkerböna som avbrottsgröda. I Skottland var försöket tudelat med monokultur av vår- och höstkorn på respektive halva.

En mängd jordprover togs på olika djup ner till 60 centimeter. Bulkdensitet (volymvikt) och kolinnehåll analyserades och forskarna använde också måttet carbon density – koldensitet vilket är massan kol per volymenhet jord.

Skillnad mellan England och Skottland

För de båda engelska försöksplatserna fanns ingen skillnad i kolinlagring ner till 30 centimeter mellan plöjning och reducerad bearbetning. När forskarna däremot tittade ner till 60 centimeter fann de att kolinnehållet var 6,5 ton per hektar större där djupkultivering gjorts och 1,6 ton per hektar större med reducerad jordbearbetning jämfört med plöjning. I det skotska försöket var kolinnehållet större där det plöjdes än i alla andra bearbetningsmetoder både i 0-30 och 0 – 60 centimeters djup. Merinnehållet av kol var mellan 18 och 25 ton per hektar. I Skottland provades inte den djupa kultiveringen varför den inte kan jämföras.

Markpackning påverkade markkol

I det skotska försöket testades en specialhypotes att om att tunga maskiner packar marken och att det i sin tur leder till minskad kolinlagring. För att åstadkomma markpackning packades hela försöksrutan med traktorhjul efter plöjning. Den efterpackade försöksrutan innehöll 25 ton mindre kol per hektar jämfört med den andra, plöjda.

Forskarna avslutar med att det är begränsad nytta av utebliven och reducerad jordbearbetning för att öka kolinnehållet på lång sikt i brittiska jordar. Däremot uppkommer klimatnytta i form av lägre bränsleåtgång utan plöjning. Sedan finns andra fördelar som snabbare fältarbete med andra metoder än plöjning och att det kan finnas nytta med ett ökat kolinnehåll i jordens ytlager som kan uppstå av reducerad bearbetning.

Källa: Variable impacts of reduced and zero tillage on soil carbon storage across 4–10 years of UK field experiments. Journal of Soils and Sediments, 21(2), 890-904. Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann