Fotograf: Mårten Svensson
Jämförelse av tidig och sen flytgödselspridning till vall
Det var ingen stor skillnad i kväveutlakning med att sprida flytgödsel till vall i mitten av september jämfört med 1 november. Vårspridning gav inte heller förhöjt kväveläckage jämfört med att inte sprida flytgödsel alls visar en ny vetenskaplig uppsats av forskare på SLU i Skara.
På försöksgården Götala i Skaraborg anlades ett fältförsök för att jämföra hur tidig och sen spridning av nötflytgödsel till vall påverkade kväveutlakningen jämfört med att sprida på våren. Jorden på försöksplatsen är sandig med en lerhalt på 14 procent. Två försök pågick under två år men ett startade det första året och ett det efterföljande. I det ena försöket såddes vallen in i vårkorn och i det andra i höstvete på våren. Båda vallarna skördades tre gånger och flytgödseln spreds med släpslangar med en giva av 45 kg ammoniumkväve per hektar. Spridningstidpunkterna som jämfördes var 15 september, 1 november och 1 april. Utöver flytgödsel tillfördes mineralgödsel som NPK i normala givor. Även ogödslad försöksruta fanns med som jämförelse. Prover på jord och gröda togs och kvävehalten i markvattnet mättes med keramiska sugceller.
Vårspridning läckte lika lite som utan flytgödsel
Avrinningen av vatten det första försöksåret uppmättes till 266 mm och till 349 mm det andra året. Den årliga nitratutlakningen var i medeltal 22 till 23 kilogram per hektar i de rutor som fått flytgödsel under hösten. Det var 5- 6 kilogram per hektar mer än i rutorna med vårspridd flytgödsel. Att sprida flytgödsel på våren ökade inte utlakningen i något av de båda försöken jämfört med att inte gödsla alls med flytgödsel utan bara med mineralgödsel.
Det fanns ingen säkerställd skillnad i kväveutlakning mellan flytgödselspridning 15 september och 1 november.
Tänk även på totala givan och ammoniakavgången
Försöket ger ingen slutsats som enkelt kan kopplas samman med de befintliga datumen för höst- och vinterspridningsförbud. Att sprida stallgödsel i november är inte tillåtet i nitratkänsligt område och i försöket har det inte provats att sprida senare än 1 november. Forskarna avslutar med att även om tidpunkten med tidig eller sen höst inte gjorde stor skillnad på kväveutlakningen så finns det andra faktorer att ta hänsyn till. Som att begränsa flytgödselgivans storlek på hösten och tänka på att minska ammoniakavgången vid spridningen. Spridning tidig höst kan ge större ammoniakavgång om det generellt är varmare väder då än senare på hösten.
Text: Markus Hoffmann
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?