Höstsådd rajgräs som gödslats och betats läckte mycket kväve

Gamla gräsvallar läcker nästan inget kväve alls men avkastar heller inte så mycket. Fält med rajgräs, sådd efter skörd av stråsäd, riskerar att läcka betydande mängder kväve om den gödslas och betas under hösten. Det har tyska forskare visat i nya mätningar på en ekologisk gård.

Forskare på universitetet i Kiel uttrycker i en vetenskaplig studie oro för den intensiva mjölkproduktionen på lätta jordar i norra Tyskland. De menar att specialiseringen skapar en ensidighet i odlingen som leder till stora kväveöverskott i gårdarnas växtnäringsbalanser som delvis fyller på grundvattnet med nitratkväve.

Mätningar av kväveutlakning på en gård på lätt jord

På den tyska försöksgården Lindhof som sedan 1993 är omlagd till ekologisk odling gjorde forskargruppen ett försök i syfte att jämföra kväveutlakning från olika vallar. Gården omfattar 121 hektar lerig sandjord varav 56 hektar är ettåriga grödor, 46 hektar är tvååriga gräs-klövervallar och 9 hektar är permanent vall. På gården finns 85 Jerseykor som betar nästan 300 dagar per år. Forskarna jämförde tre olika bevuxna system under tre år:

• Vall äldre än 20 år som skördades fyra gånger per år för ensilage och som fick 240 kg N per hektar i form av flytgödsel med släpslangar uppdelat på fyra givor.
• Ogödslad gräs/klövervall med liggtid i två år som omväxlande betas och skördas för ensilage.
• Rajgräs som såddes efter tröskning och som tillfördes 60 kg N per hektar i form av flytgödsel och som sedan betades två gånger mellan oktober och december.

Höstetablerad rajgräs läckte mest

Ur ett svenskt perspektiv behandlades rajgräsgrödan som benämndes ”fånggröda” på ett ovanligt sätt då den kvävegödslades vid sådd och sedan betades. Båda dessa saker har troligen påverkat dess förmåga att minska kväveutlakningen under hösten och vintern. Från grödan läckte det i medeltal för de tre åren knappt 20 kg nitratkväve per hektar och år. Området har problem med nitrat i grundvatten och forskarna drog slutsatsen att rajgräs efter stråsäd var den av de aktuella vallgrödorna som inte klarade WHO:s gränsvärde för nitrat. I andra änden av skalan fanns den gamla vallen som bara utlakade cirka 2 kg nitratkväve per hektar. Det var ingen stor skillnad i utlakning om den gamla vallen var ogödslad eller fick 240 kg N per hektar med flytgödsel. Ur ett kväveutlakningsperspektiv menar forskarna att det ger lägre läckage om vall skördas och blir ensilage jämfört med om den betas eller om bete och ensilageskörd kombineras under året.

Stor variation i skördar

Djuren betade cirka 1,4 ton torrsubstans (ts) per hektar i rajgräsgrödan under hösten medan gräs-klövervallen avkastade 11 ton ts när den betades åtta gånger under året . Den gamla vallen, som legat obruten i över 20 år och där det togs ensilage med fyra skördar, avkastade mellan 5 och 9 ton ts per hektar och år. För två av de tre åren gav gödslingen på 240 kg N per hektar med flytgödsel ingen merskörd jämfört med ogödslat och endast liten merskörd det tredje året. I medeltal för den gamla vallen och den nya gräs-klövervallen var avkastningen 6,4 ton ts per hektar.

Källa: https://www.deepdyve.com/lp/multidisciplinary-digital-publishing-institute/very-low-nitrogen-leaching-in-grazed-ley-arable-systems-in-northwest Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann