Ny rapport om hur mjölk- och nötköttsproduktion kan nå klimatmålen

Den svenska produktionen av mjölk och nötkött kan minska utsläppen av växthusgaser i linje med klimatmålen, samtidigt som produktiviteten ökar, djurvälfärden säkras och den biologiska mångfalden gynnas. Det menar flera aktörer i Sveriges livsmedelsbransch i en ny rapport.

Bakom rapporten står en rad aktörer i livsmedelskedjan som Arla, DeLaval, HKScan, Lantmännen, LRF, Svenskt Kött, Växa och Yara. Victoria Thuillier, hållbarhetsexpert på LRF Mjölk på Lantbrukarnas Riksförbund, har deltagit i det operativa arbetet med projektet. Hon menar att det krävs relevanta målsättningar för kött- och mjölkproduktionens klimatpåverkan, eftersom de olika klimatgaserna från produktionen har olika egenskaper, där metan har en snabb nedbrytning på cirka 10 år och försvinner från atmosfären hela tiden, medan koldioxid blir kvar i ungefär 1 000 år.

– Det är framför allt om förändringen i flödet av idisslarmetan stiger eller sjunker som det får en effekt på temperaturpåverkan i atmosfären. Det behöver vi ta hänsyn till i klimatberäkningarna i större utsträckning, säger hon.

Ytterligare framsteg är möjliga

Ett avgörande område där det finns möjlighet för mjölk- och nötköttsproduktionen att minska utsläpp av växthusgaser ser hon inom djurhälsa, livstidsproduktion och avel.

– Även om vi kommit långt i Sverige finns fortsatt stor potential framåt. Eftersom det är stor spridning mellan gårdar inom en produktionsgren vet vi genom de som ligger i framkant att framsteg är möjliga.

Minska foderförluster i hela kedjan

En viktig nyckel ligger i att sprida kunskap och göra det enklare och mer kostnadseffektivt att nyttja ny teknik.

– Det finns genetiska potentialer hos våra nötkreatur som inte nyttjas fullt ut idag. Ju längre ett moderdjur blir kvar i besättningen och är friskt har stor påverkan på produktionen och för att minska klimatpåverkan.

Ett annat centralt område är grovfoderområdet.

­– Förluster i hela kedjan från åker till mule är negativa ur både klimat- och ekonomisk synpunkt. Här spelar allt från vilttryck till precisionsodling av vall och bete till förluster i silon och på foderbordet roll. Om vi kan mäta individuellt foderintag i framtiden kommer vi kunna öka fodereffektiviteten på många sätt, inte minst genom avel och anpassning.

Vill skapa bredare förståelse

Hon hoppas att rapporten ska ge en bredare förståelse för att nötkreatur har en viktig roll i framtidens hållbara livsmedelssystem och att den ska ge en mer nyanserad syn på metan från idisslare i framtidens klimatberäkningar.
– Resultaten visar en tillväxtmöjlighet för svensk produktion, där vi redan har många av verktygen. Jag hoppas det kan bidra till ökad framtidstro och en positiv känsla i branschen.

Startskott till fler samarbeten

Förhoppningen är att arbetet med rapporten bli ett startskott för fler samarbeten inom branschen. Framöver kommer projektet att arbeta med att sprida rapportens resultat i och utanför branschen till politiker och andra beslutsfattare. Resultaten kommer även att tas vidare i andra samarbetsprojekt. Innan årsskiftet kommer rapporten att publiceras på engelska för att möjliggöra internationell spridning.
– Det har varit oerhört berikande och nyttigt att ta ett helhetsgrepp tillsammans mellan organisationerna, säger hon. Nu ser vi fram mot att sprida resultaten även utanför Sverige, säger Victoria Thuillier.

Källa: Framtidens Jordbruk: Mjölk och Nötkött Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman