Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

täckdikning, dränering, övergödning, klimat

I ett blötare framtida klimat kan en investering i ny dränering löna sig ännu mer. Foto: Stina Olofsson

Investera i marken med ny dränering

Ny dränering är dyrt och ger något som kan verka som små vinster varje år. Men över tiden så betalar det sig och med ett blötare klimat i framtiden kan lönsamheten öka ännu mer. På vår växtodlingsgård har investeringen i ny dränering betalat sig efter 30 år.

En dålig dränering ger upphov till både minskade skördar och ökade kostnader för ogräsbekämpning och torkning av spannmålen. Beräkningar visar att en förbättrad dränering kan ge en årlig sammanlagd resultatförbättring på cirka 1 600 kronor per hektar.

Med en investeringskostnad på 25 000 kronor per hektar och fem procents ränta ger det en "pay-offtid", det vill säga den tid det tar innan investeringen lönat sig, på 30 år. Det innebär alltså att varje år med fungerande dränering utöver dess 30 år ger ett plus på 1 600 kronor per hektar, räknat med dagens intäkts- och kostnadsnivåer. I ett blötare framtida klimat kan vinsten dessutom komma att bli ännu större.

Vill du ha hjälp med att beräkna pay-offtiden kan du göra det i vår "Investeringskalkyl"öppnas i nytt fönster. Med Investeringskalkylen kan du beräkna investeringsutrymme, pay-offtid eller hur stor besparing eller vinst du måste göra för att en investering ska vara lönsam.

Resultatpåverkan av dränering

Beskriver tabellens innehåll
 kr/ha
Ökad skörd 1 000
Friare Växtföljd 100
Minskad tidsåtgång 500
Minskad ogräsbekämpning 40
Minskad kvickrotsbekämpning 70
Minskade torkningskostnader pga tidigare skörd 140
Underhåll -250
Vinst 1 600

Sidan uppdaterades 2019-02-12 av Tobias Wiklund

  1. Strukturkalkning ökar markens bördighet samtidigt som risken för läckage av växtnäringsämnen minskar. Det är ett fint exempel på hur produktion och miljö kan gå hand i hand.   
  2. Att ha en tillräcklig lagringskapacitet är en förutsättning för att kunna sprida stallgödsel vid rätt tillfällen. Ska du ändå bygga nytt, räkna på att bygga gödselbehållaren något större än vad lagen kräver.
  3. Sedan år 2001 har fånggrödor odlats i stor omfattning i Sverige. Ingen enskild åtgärd har minskat kväveutlakningen mer på senare tid. Dessutom har den en bra verkan på jorden och kolinlagringen och har ökat lantbrukets miljöanseende.
  4. Förbättrat kväveutnyttjande och minskat antal sporer i mjölken innebär en besparing på 6 000 kronor per år. Kväveutnyttjandet ökar vilket leder till minskat näringsläckage.
  5. Integrerat växtskydd är en arbetsmetod för att få en mer hållbar användning av bekämpningsmedel. En klokare användning av kemisk bekämpning är bra för miljön och minskar risken för att resistens uppstår.
  6. Kväveeffekten av flytgödsel spridd på våren är dubbelt så hög som om den sprids på hösten. Det innebär att kompletteringsgödslingen kan minskas. Värdet av detta är i vårt exempel 9 900 kronor per år.  
  7. Har du mer stallgödseln än du egentligen behöver och tillräckligt med fosfor i jorden samtidigt som grannens mark inte fått någon vitamininjektion genom stallgödsel på decennier? Prova då att sälja gödsel till grannen.
  8. Om markens packas för mycket rubbas allt som händer i den, med konsekvenser både för avkastningen och för miljön. Det är avgörande att det finns tillräckligt mycket vatten och syre för grödans rötter.
  9. Det krävs inga stora mängder växtskyddsmedel på fel ställe för att förorena ett vattendrag. Till exempel kan resterna som finns på en dunks folieförslutning förorena 33 kilometer av ett dike, som är en meter brett och 0,3 meter djupt, om de når ytvattnet. 
  10. Om tiden på produktionsbete utökas från 3 till 4 månader kan foderkostnaden minskas med 14 400 kronor per år.

Beskrivning av exempelgården

Växtodlingsgård i Skåne med 140 hektar åkermark. Jorden är en lättlera.

  • 65 hektar höstvete
  • 25 hektar sockerbetor
  • 30 hektar korn
  • 20 hektar höstraps

Relaterade länkar

Räkna på din pay-off tid:

Filmer

En bra dränering gör att jorden torkar upp fortare på våren vilket ger en längre växtsäsong.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp