Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Söndertrampad mark kan både ge smutsigare djur och ökad risk för läckage av näringsämnen. Foto: Eva Spörndly

Möjligt att förebygga och laga trampskador

Några fröblandningar för bete visade god förmåga att återhämta sig efter trampskador och det var ingen stor skillnad i avkastning mellan fröblandningar.

Söndertrampad betesvall efter 44 mm regn i början av juni. Foto: Eva Spörndly

Samma betesvall efter 29 dagars vila som gav hög grad av återetablering. Foto: Eva Spörndly

I takt med att mjölkbesättningarna blir större blir belastningen på betesfållor och drivgångar större när fler djur ska passera. Om marken blir söndertrampad kan resultatet bli både smutsigare djur och ökad risk för läckage av näringsämnen.

I ett försök utfört på SLU:s försöksstation Lövsta utanför Uppsala provades både olika betesfröblandningar och olika material för markskydd.

Fyra fröblandningar testades

Syftet med försöket var att utvärdera fyra betesfröblandningar och deras förmåga att reparera vegetationstäcket efter trampskador men också att jämföra den botaniska sammansättningen och näringsinnehållet.

Alla fröblandningar innehöll ängsgröe och rödsvingel av antingen foder- eller turftyp, med eller utan vitklöver, plus engelskt rajgräs av foder- eller turftyp. Fröblandningar utan vitklöver gödslades med 30 kg kväve per hektar på våren före betessläpp och efter avbetning vid midsommar. Sinkor och kvigor betade fältförsöket totalt sjutton gånger, motsvarande fyra till fem gånger per säsong.

En annan del av försöket jämförde hållbarheten för olika markstabiliserande material på hårt trampade ytor vid grindöppningar, jämfört med att inte göra någon åtgärd.

Viktigt med extra gräsvila efter trampskador

Försöksrutorna fotograferades med drönare från 125 meters höjd. Bilderna visade att efter de flesta avbetningarna täckte gräsvegetationen minst 88 procent av markytan. Det omvända förhållandet uppstod vid fjärde och femte avbetningen under två olika år. Då blev istället trampskadorna större och det var 66-71 procent bar jord.

När stora trampskador uppstått förlängdes betets viloperiod. Alla fyra fröblandningarna hade lika god förmåga att återhämta sig.

Fröblandningarna avkastade ungefär lika mycket

Det var inga säkerställda skillnader i torrsubstansskörd mellan fröblandningar, varken vid enskilda avbetningar (900-1 100 kg ts/hektar) eller totalt över säsong (4 300-5 400 kg ts/hektar). Med tiden ökade andelen ängsgröe i bestånden medan andelen vitklöver och rörsvingel minskade. Engelskt rajgräs bibehöll samma andel så länge som sex år efter etablering. Studier av kornas betande under ett av de första försöksåren visade att de spenderade mer tid att beta där fröblandning med klöver använts, vilket tolkas som att den innehöll mer energi och mindre cellulosa.

Alla testmaterial var ganska bra – utom bark

Under en betessäsong passerade korna mellan 3 340 och 4 835 gånger över de tre olika testmaterialen. Ytorna blev inte mer deformerade där fler kor passerat vilket troligen beror på att ingen av de fem betessäsongerna var riktigt blöt. Efter två år var dock barken med markduk så pass deformerad att den byttes ut. Och den byttes mot krossat kalkbaserat stenmaterial med markduk som höll bra under de tre sista åren. Men bäst var gräsarmeringsmattan utan markduk.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Övergödning bör inkluderas i klimatarbetet

    Övergödning och minskade utsläpp av kväve och fosfor från land bör inkluderas i klimatarbetet, menar Östersjöcentrum vid Stockholms universitet i en ny Policy Brief. Nu visar preliminära forskningsres...

  • Två gödselsepareringstekniker jämförda

    På Nordirland finns ett stort överskott av fosfor från djurhållningen. Att separera gödsel från lantbrukets djur och förflytta den dit den behövs bättre vore därför önskvärt. En grupp forskare har sam...

  • Hur påverkas miljön av ökad produktivitet i jordbruket?

    Det svenska jordbrukets produktivitet är hög i ett globalt perspektiv, men vad har det inneburit för miljön? Med hjälp av simuleringar har forskare vid AgriFood studerat hur jordbrukets produktivitets...