Årets mätning visar på god fart i nollrutan i flera fält

Sjätte mätningen är gjord i region Mitt och det blir också den sista. I medel har fälten tagit upp 15 kg kväve per hektar jämfört med förra veckan. Av dessa är ca 10 kg från markleveransen.

God fart i nollrutan i flera fält

De flesta fält är i axgång nu (DC 51-59). Tre av fälten är fortfarande kvar i DC 43 och 49, men kommer snart vara i axgång också. Vi genomförde mätningarna den 5 juni och 8 juni.

Kväveupptaget i nollrutorna är nu i snitt 50 kg N/ha vilket är 10 kg/ha mer än förra veckan. I de gödslade fälten är upptaget i medel 100 kg N/ha, vilket är 15 kg/ha mer än vid förra mätningen. Drygt hälften av upptaget kommer alltså från tillfört gödselkväve medan resten är levererat från marken.

Fälten i Veckholm, Enköpingsnäs, Svinnegarn, Enköping och Björklinge har ett fortsatt bra upptag i nollrutorna, där ligger ökningen på 10-20 kg N per hektar jämfört med förra veckan. Enköping sticker ut med ett ökat upptag på 30 kg N per hektar. Vi kan inte se någon skillnad mellan fält som fått organisk gödsel tillfört eller om det har varit bra förfrukt. Även dåliga förfrukter (spannmål) har kunnat leverera kväve från marken.

Högt upptag i vissa nollrutor

Om man tittar på hur mycket kväve som grödan har tagit upp totalt har flera fält haft en bra utveckling den senaste veckan, även om variationen är stor. Den största skillnaden mellan fälten handlar om var kvävet kommer ifrån.

Till exempel har de gödslade fälten i Västerås (förfrukt korn), Torstuna och Börje tagit upp 15–20 kg N/ha, men i stort sett hela ökningen kommer från tillfört gödselkväve. I dessa fält ligger upptaget i nollrutorna på endast 2–4 kg N/ha under samma period.

I andra fält, som till exempel Veckholm (förfrukt höstraps), Enköping och Björklinge, är det totala upptaget lika stort eller något högre. Här kommer istället en stor andel av kvävet från markens egen leverans. Det syns genom att upptaget är ungefär lika stort i de gödslade leden som i nollrutorna.

Vi kan alltså se att kväveleveransen från marken har ökat kraftigt i vissa fält den senaste veckan. I andra fält är markleveransen fortfarande låg, och där är grödan mer beroende av tillfört kväve.

I diagram 1 ser du hur kväveupptaget skiljer sig mellan nollrutan och det gödslade fältet på varje mätplats. Den mörkblå delen av stapeln visar kväveupptaget i nollrutan. Den ljusblå delen visar hur mycket mer kväve som grödan har tagit upp i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält vecka 24 2026

Jämförelser tidigare år

På grund av att upptaget i vissa nollrutor var så stort senaste veckan så har årets medelupptag i nollrutorna nu hamnat något över flerårsmedelvärdet. Medelupptaget i de gödslade fälten är däremot fortfarande lägre än flerårsmedelvärdet.

Diagram 2. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och fält för åren 2018-2026.

Det går att gödsla med kvävet fram till blomning

Flera fält är eller är på väg in i axgång och snart har vi blomning framför oss. Vi vill påminna om att det går att tillföra gödsel ända fram till blomning och få ett gott resultat förutsatt tillväxten är god och det finns fukt och värme. Fundera gärna på om det kan finnas mer kväve från marken, speciellt vid goda förfrukter och tidigare tillförsel av organisk gödsel.

Bilden till vänster är Torstuna med korn som förfrukt. Bilden till höger är Börje med havre som förfrukt. Här är skillnaden mellan nollruta och gödslade fältet cirka 70 kg kväve per hektar. I båda dessa fält syns fältet tydligt. Foto: Emelie Andersson och Henrik Forsberg

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Årets sista mätning

Nu när höstvetet kommit så långt blir mätvärdena mer osäkra så därför avslutar vi mätningarna för i år. Vi vill tacka för ett gott samarbete med nollrutevärdarna, Yara som lånat ut sin N-sensor samt Växtskyddscentralen och Hushållningssällskapet som hjälpt oss med mätningarna.