Kväveupptaget fortsätter att öka i hela området

Höstvetet utvecklas fint och tar upp mycket kväve efter den senaste tidens nederbörd. Det går fortfarande bra att komplettera med mer kväve om det behövs. skatta skörden igen och gör en ny bedömning utifrån förväntad skörd, markens kväveleverans och hur mycket gödselkväve du har lagt på hittills.

Kväveupptaget fortsätter att öka i Östergötland

Grödorna utvecklas fint i Östergötland efter den senaste tidens nederbörd. När den senaste mätningen gjordes torsdagen den 28 maj var höstvetet i DC 37, flaggbladet just synligt, på alla fält utom ett som var i DC 41, flaggbladets slida utväxande. Kväveupptaget var i medeltal 47 kg/ha i nollrutorna och 96 kg/ha i de gödslade fälten. Sedan förra mätningen har upptaget ökat med 10 kg/ha i nollrutorna och 23 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1.

Variationen i upptag är ganska stor. Upptaget i nollrutorna varierar mellan 17 och 67 kg och i fälten mellan 69 och 124 kg kväve per hektar. Bild 1 och 2 visar två exempel på fält där upptaget i nollrutorna var nästan lika stort.

I Östergötland finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete utanför Klockrike. Där var kväveupptaget vid mätningen den 1 juni 22 kg/ha i nollrutan och 67 kg/ha i gödslat led.

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 28 maj. Höstvetet var då i DC 37 på alla fält utom ett som var i DC 41.

Stor ökning även i Södermanlands och Örebro län

I Södermanlands och Örebro län var höstvetet i DC 39, flaggbladets slida just synlig, med ett fält i DC 37 vid mätningen den 1 juni.

Kväveupptaget i i Södermanland var i medeltal 36 kg/ha i nollrutorna och 94 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Det är en ökning med 15 kg/ha i nollrutorna och 27 kg/ha i fälten.

På de fyra fälten i Örebro län var kväveupptaget i medeltal 43 kg/ha i nollrutorna och 94 kg/ha i fälten. Det är en ökning med 11 respektive 23 kg/ha jämfört med förra veckan.

I dessa båda län är variationen mindre än i Östergötland. Det kan bero på att vi mäter på färre gårdar. Upptaget i nollrutorna varierar mellan 22 och 60 kg och i fälten mellan 61 och 108 kg kväve per hektar. I bild 3 och 4 visas två exempel på nollrutor från dessa län.

Även i Örebro län finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete strax väster om Örebro. Där var kväveupptaget vid mätningen den 1 juni 18 kg/ha i nollrutan och 61 kg/ha i gödslat led.

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland och Örebro län den 1 juni. Höstvetet var då i DC 39 förutom i ett fält som var i DC 37.

Jämförelse med tidigare år

Kväveupptaget fortsätter att öka i både ogödslade rutor och fält. Jämfört med tidigare år ligger det genomsnittliga kväveupptaget i nollrutor och fält i det högre intervallet, se diagram 3. I siffrorna för 2026 saknas Kalmarområdet, vilket gör att jämförelsen ska tas med en nypa salt eftersom där brukar finnas flera nollrutefält med högt upptag i nollrutorna.

Diagram 3. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och höstvetefält vid olika utvecklingsstadier för åren 2018 och 2022-2026. I sammanställningen ingår mätningar på fält i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län utom för 2026 då Kalmar län inte är med.

Fortfarande fullt möjligt att komplettera med mer kväve om det behövs

Förra veckan skrev vi om kompletteringsgödsling och vad du kan tänka på då. Det är fortfarande fullt möjligt att komplettera med mer kväve om det behövs. Det går bra ända fram till blomning även om den största skördehöjande effekten är runt DC 37 och lite senare.

Läs mer om kompletteringsgödsling i Säsongsnytt Öst vecka 22.

Nästa mätning är den sista för säsongen.

Beskrivning av fälten

Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med årets första gödsling. Nollrutefälten är höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.