Årets sista nollrutemätning

De flesta fälten är nu i axgång. Vid behov finns ännu möjlighet att kompletteringsgödsla förutsatt att markfukten är god. Använd kalksalpeter för bästa effekt och invänta nederbörd. Vid komplettering ta hänsyn till markens leverans och förväntad skördenivå.

Rapporter från Skåne och Väst

I det här brevet redovisas resultat från nollrutemätningar i Skåne och Västergötland. Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund. Vi följer totalt tre ekorutor i Skåne och Västergötland, där olika organiska gödselprodukter har använts.

Vi har mätt klart i region Kalmar

Den här veckan redovisas inte resultat från region Kalmar inklusive Öland.

Skåne - fina höstvetefält i axgång

Fälten ser överlag fina ut och nollrutorna fortsätter att ge intressant information vad gäller markens kväveleverans. Mätningarna visar att markleveransen av kväve är god, driven av värme i kombination med tidigare nederbörd. Samtidigt är flera fält torra, vilket påverkar grödans möjlighet att ta upp näring. Utgå alltid från det egna fältets förutsättningar vad gäller markens kvävebidrag och förväntad skörd när du överväger kompletteringsgödsling.

Utvecklingsstadium i höstvetet varierar mellan DC41, då flaggbladets slida är utväxande och DC59, då axet är helt framme. Genomsnittet ligger runt DC48, där axet precis börjar visa sig. Fram till begynnande axgång är nollrutemätningarna generellt mycket tillförlitliga. Därefter blir resultaten mer varierande och behöver tolkas med större försiktighet.

Den senaste veckan har kväveupptaget i fält i snitt ökat med 10 kilo kväve i ovanjordisk grönmassa, med en variation på mellan 0 och 36 kg N/ha. Sedan förra veckans mätning har vi sett en ökning av kväveleverans också i många nollrutor. Nollrutorna har i snitt ökat sitt kväveupptag med 5 kg N/ha i grönmassan, med en variation på 0 - 19 kg N/ha.

Diagram 1. Nollrutor i Skåne. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Gödsling – vad gäller nu

Det finns fortfarande möjlighet att få effekt av kompletteringsgödsling om du bedömer att det finns behov av mer kväve för att uppnå full skördepotential eller om du vill säkra protenihalten. Vid sen gödsling och under torra förhållanden rekommenderas kalksalpeter. Ju senare du gödslar, desto större blir påverkan på proteinhalten även om det går att påverka skörden fram till avslutad blomning.

Nederbörd är avgörande för effekten av eventuell gödsling och markfuktigheten är nu låg på flera håll i Skåne. Prognosen pekar på regn i mitten av veckan, men mängderna varierar – följ därför den lokala väderprognosen noggrant och anpassa insatserna efter de faktiska förutsättningarna i fält. Efter en torr period krävs cirka 8–10 mm regn inom ett par dagar för att kvävet ska komma grödan tillgodo.

Hög markleverans i år, men variationen är stor

Kväveupptaget i nollrutorna speglar markens kväveleverans. Om vi jämför årets kväveupptag med uppmätt leverans tidigare år (diagram 2) ser vi att vid samma stadium har höstvetet i år genomsnitt tagit upp mer kväve i nollrutorna (se streckad linje för 2026). Detta kväve kan dels komma från mineralisering av organiskt material och dels kan vara restkväve från förra odlingssäsongen.

Diagram 2. Årsjämförelse Skåne. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och fält för åren 2017 - 2026.

Västra Sverige

Den här veckan börjar höstvetefälten vi mäter i närma sig axgång så därför är det här sista veckan vi mäter för i år. Fälten var nu i DC 37-47. Grödorna har fortsatt att utveckla sig bra och tillväxten och kväveupptaget har varit god även den senaste veckan. Flera av nollrutorna har levererat mycket kväve den senaste veckan.

Kväveupptaget i nollrutorna har den här veckan ökat och är nu i medel 27 kg N/ha (11-65 kg N/ha). Det är en ökning med 6 kg N/ha (3-26 kg N/ha) jämfört med mätningen 25 maj.

Upptaget av gödselkväve har fortsatt att ökat liksom veckan innan. I medel var upptaget i gödslade fält totalt 99 kg N/ha (59-130 kg N/ha), en ökning med i medel 18 kg N/ha (0-28 kg N/ha) jämfört med förra veckans mätning. Variationen mellan fälten är stor. Ta hänsyn till grödans status, förväntad skörd och markens kväveleverans när du överväger kompletterande gödsling.

I västra Sverige mäter vi i år i 19 fält på 9 gårdar varav en gård odlas ekologiskt, den i Synnerby. På den gården mäter vi i två fält.

Diagram 3. Nollrutor i region väst. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.