Stort upptag av gödselkväve denna vecka

Fjärde mätningen är gjord i region Mitt och vi ser ett stort upptag av tillförd gödsel. I medel har fälten tagit upp 27 kg kväve per hektar jämfört med förra veckan. Upptaget av kväve i nollrutorna varierar, där är medelupptaget ökat med 8 kg kväve per hektar.

Regnet har gett effekt

Vid mättillfället låg de flesta fält i utvecklingsstadium DC 32. I fem fält hade flaggbladet börjat komma fram, så där var grödan i DC 37. Vi genomförde mätningarna den 22 och 25 maj.

I diagram 1 ser du hur kväveupptaget skiljer sig mellan nollrutan och det gödslade fältet på varje mätplats. Den mörkblå delen av stapeln visar kväveupptaget i nollrutan. Den ljusblå delen visar hur mycket mer kväve grödan har tagit upp i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält vecka 22 2026

Diagrammet visar att markens kväveleverans varierar mellan platserna. I genomsnitt levererar marken 30 kg N/ha, vilket är 8 kg mer än vid förra mätningen. I de gödslade fälten har grödan i genomsnitt tagit upp 64 kg N/ha. Det är en ökning med 27 kg sedan den förra mätningen.

Det har kommit lite nederbörd sedan senaste mätningen, och marktemperaturen låg i genomsnitt på 16 grader. Den nederbörd som kom tidigare, tillsammans med hög dygnsmedeltemperatur, har bidragit till ett ökat kväveupptag i fälten.

Jämförelser tidigare år

Den senaste veckans kväveupptag gör att nollrutorna nu ligger på ungefär samma nivå som åren 2020, 2022 och 2023. Jämfört med genomsnittet för DC 32 (baserat på mätningar från 2017–2025) ligger upptaget i nollrutorna fortfarande något lägre.

Även i de gödslade fälten ligger kväveupptaget något under genomsnittet för DC 32. Samtidigt är årets upptag något högre än 2022 och 2025, och ungefär i nivå med 2017.

Det här innebär att även om tillväxten och därmed kväveupptaget har tagit fart den senaste tiden, så har grödan ännu inte riktigt har nått upp till normala nivåer.

Diagram 2. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och fält för åren 2018-2026.

Dags att fundera över om det behövs mer kväve

Det går att få effekt av kompletteringsgödsling länge än, så det är ofta en god idé att vänta med att gödsla tills väderprognosen visar nederbörd. Försök har visat att det går att få god effekt av gödsling ända fram till blomningen. Men kvävet får ju inte ta slut. Om huvudgivan varit i underkant och vädret och skördepotentialen är svårbedömd kan du dela kompletteringsgivan i två. Spara hälften tills du kan bilda dig en bättre uppfattning om behovet.

När du ska bedöma behovet av mer kväve, tänk särskilt på följande:

• Börja med skördepotentialen. Gör en realistisk bedömning av hur stor skörden kan bli. I år finns en stor variation i hur bestånden ser ut, både mellan och inom fält, beroende på hur bra vetet har klarat övervintringen.
• Bedöm markens leverans av kväve. Mätning i egen nollruta ger det säkraste underlaget. Våra mätningar visar en lägre markleverans jämfört med tidigare år. Höga skördar 2025 kan göra att det finns lite kväve kvar i marken från ifjol.
• Hur mycket outnyttjat gödselkväve finns kvar. Räkna på hur mycket kväve du lagt i tidigare givor och hur mycket grödan tagit upp så här långt. Jämför upptag i fält med upptag i nollrutor eller använd nitratstickor, greenseeker eller N-tester för att se hur mycket kväve som finns i grödan. Kom ihåg att våra mätningar bara visar mängden kväve i ovanjordisk bladmassa.

• Titta på väderleksprognosen. Beroende på jordmån, vattenhållande förmåga och daggbildning behövs i storleksordningen mellan 5 och 10 mm regn för att gödselkornen ska lösas upp och för att nitratkvävet ska kunna transporteras ner till rötterna.

• Ta hänsyn till inomfältsvariationen. Många fält är ojämna och har fläckar med sämre gröda. Använd verktyg som N-sensorn, CropSat eller liknande för att anpassa givan.

• Välj rätt gödselmedel. Om markfukten är god och kompletteringen görs relativt tidigt fungerar NS 27-4. Vid senare gödslingar eller om det är torrt är Kalksalpeter det säkraste alternativet.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 29 maj och 1 juni.