Hög kväveeffekt i både nollruta och fält

Den senaste tidens nederbörd och varmare temperaturer har gett effekt och grödorna har tagit fart i utvecklingen. Både tillväxten och kväveupptaget har varit bra. Mät de egna nollrutorna för att säkrare bedöma kvävebehovet, eftersom den snabba utvecklingen senaste veckan kan innebära att tidigare rekommendationer behöver justeras.

Rapporter från Skåne, Väst och Kalmar

I det här brevet redovisas resultat från nollrutemätningar i region Syd och Väst, inklusive Kalmar och Öland. Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm, Lund och Torslunda på Öland. Vi följer totalt tre ekorutor i region Syd och Väst, där olika organiska gödselprodukter har använts.

Inför kompletteringsgödsling

Tänk på att gödsla inför nederbörd och använd gärna kalksalpeter vid sena givor. Räkna på det totala kvävebehovet utifrån förväntad skörd och dra ifrån redan tillfört kväve samt markens egen leverans. Om skördepotentialen är osäker finns fortfarande möjlighet att avvakta med kompletteringsgödsling, men senare gödslingar ger störst effekt på proteinhalt. Skördeeffekt kan uppnås ända fram till blomning.

Skåne – snabb tillväxt den senaste veckan

Regnet för två veckor sedan tillsammans med varmare väder har gett effekt på tillväxten. Vid denna veckas mätning var fälten i DC-stadium 37-43, där en majoritet var i DC41 då flaggbladets slida är utväxande. Mellan stråskjutning och fram till axgång är kväveupptaget fortsatt högt.

Kväveupptaget i fält har särskilt ökat i Kattarp, Trelleborg, Sandby gård och Kristianstad som har en ökad kväveinlagring i grönmassan på 35 - 53 kg kväve per hektar. I snitt har kväveupptaget i fält ökat med 30 kilo kväve. Sedan förra veckans mätning har vi sett en stor ökning av kväveleverans också i många nollrutor. Nollrutorna har i snitt ökat sitt kväveupptag med 10 kg N/ha, med en variation på 2 -27 kg N/ha.

Diagram 1. Nollrutor i Skåne. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Västra Sverige

Den här veckan har nästan alla höstvetefälten vi mäter i uppnått stråskjutning och var nu i DC32-39. Den senaste tidens nederbörd och varmare temperaturer har nu haft effekt, grödorna har utvecklats och tillväxten och kväveupptaget har varit bra.

Kväveupptaget i nollrutorna har den här veckan ökat och är nu i medel 21 kg N/ha (7-39 kg N/ha). Det är en ökning med 7 kg N/ha (1-18 kg N/ha) jämfört med mätningen 18 maj.

Upptaget av gödselkväve har ökat ordentligt jämför med veckan innan. I medel var upptaget i gödslade fält totalt 81 kg N/ha (43-120 kg N/ha), en ökning med i medel 31 kg N/ha (9-45 kg N/ha) jämfört med förra veckans mätning. Variationen mellan fälten är stor. Ta hänsyn till grödans status när du planerar kompletterande gödsling. Nästa mätning blir vecka 23.

I västra Sverige mäter vi i år i 19 fält på 9 gårdar varav en gård odlas ekologiskt, den i Synnerby. På den gården mäter vi i två fält.

Diagram 2. Nollrutor i region väst. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Diagram 3. Nollrutor i Kalmarregionen. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.