Dags att bedöma kompletteringsbehovet

Det är stora skillnader i höstvetets utveckling och kväveupptag mellan regioner och fält. Även markens egen kväveleverans varierar mycket och påverkas av förfrukt, övervintrat restkväve och årsmån. I Skåne och Kalmarområdet är flertalet fält i stadium 37 och det är dags att överväga kompletteringsgödsling. Om det svårt att uppskatta skörden eller om väderprognosen är osäker kan du antingen vänta eller dela upp gödslingen i två givor.

Rapporter från Skåne, Väst och Kalmar

Den här veckan redovisar vi resultat från nollrutemätningar i region Syd och Väst, inklusive Kalmar och Öland. Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm, Lund och Torslunda på Öland. Vi följer totalt tre ekorutor i region Syd och Väst, där olika organiska gödselprodukter har använts.

Skåne – Välbehövlig nederbörd ökade tillväxten

Veckans mätningar (15‑18 maj) visar att kväveupptaget har ökat. Under den gångna veckan har kväveinnehållet i grönmassan i gödslade fält ökat med mellan 0 och 22 kg kväve per hektar. Även utvecklingen har gått framåt, om än ganska långsamt. Flertalet fält är nu i DC 37, vilket innebär att du behöver ta ställning till om det behövs mer kväve.

Stora skillnader i kväveupptag i ogödslade rutor

I diagram 1 ser vi hur kväveinnehållet i nollrutorna varierar mellan 11 kg kväve per hektar i grönmassan på ett av fälten i Häljarp och hela 104 kg kväve per hektar i grönmassan i ett av Löderups fält. Variationen är ovanligt stor och flera platser visar höga värden. Att marken levererar mycket kväve kan ha flera orsaker. Den gångna vintern har varit torr, vilket innebär att vi inte haft några stora förluster genom utlakning. Den restkvävemängd som eventuellt fanns kvar efter förra årets gröda kan komma årets höstvete tillgodo. Riktigt goda förfrukter som konservärter i Häljarp B eller rödklöver i Kattarp A har också betydelse. På ett par av våra mätplatser har flytgödsel tillförts under hösten.

Temperatur och fukt påverkar mineraliseringen

Markens mikroorganismer blir mer aktiva med ökande markfukt och högre temperaturer. Våren har länge varit kall och torr, vilket gjort att nedbrytningstakten av det organiska materialet varit ganska låg under våren. Mätningarna visar att kväveupptaget i nollrutorna ökar nu, vilket innebär att mineraliseringen är igång. Med högre utlovad temperatur kommande dagar kan vi sannolikt räkna med att marken kommer att bidra med ännu mer kväve.

Långsam tillväxttakt, bra för grödans utveckling

När det nu är dags att fundera över kompletteringsgödslingen behöver vi bedöma skördepotentialen. Som vanligt är skillnaderna stora mellan och inom fälten, men många av de skånska fälten är täta och fina. Om förhållandena fortsätter vara goda kan många ax gå fram och fyllas, vilket innebär en hög skördepotential.

Att tänka på inför kompletteringsgödslingen

• Markens kväveleverans har generellt varit högre i år än genomsnittsåret. Främst tack vare att förlusterna under vintern varit låga.
• Just nu ser skörden ut att kunna bli hög, men det är långt kvar till skörd och väderprognosen är osäker.
• Det går att få effekt av kompletteringsgödsling länge än, så det är ofta en god idé att vänta med att gödsla till väderprognosen visar nederbörd. Försök har visat att om vädret tillåter kan god effekt av gödsling uppnås ända fram till blomningen. Men kvävet får ju inte ta slut. Om huvudgivan varit i underkant och vädret och skördepotentialen är svårbedömd kan kompletteringsgivan delas i två. Spara hälften tills du kan bilda dig en bättre uppfattning om behovet.
• Beroende på jordmån, vattenhållande förmåga och daggbildning behövs i storleksordningen mellan 5 och 10 mm regn för att gödselkornen ska lösas upp och för att nitratkvävet ska kunna transporteras ner till rötterna.
• Om du gjort nollrutemätningar ska du komma ihåg att det finns lika mycket kväve inlagrat under jord som i grönmassan både i nollrutan och i fältet.
• Ta gärna hjälp av de hjälpmedel som finns, till exempel N-Tester eller mätning i egna nollrutor. Gör sedan en egen bedömning utifrån egna förhållanden och erfarenheter.
• Vid komplettering ger Kalksalpeter snabbast och säkrast effekt.
• Precisionsgödsla gärna med hjälp av satellitmätning eller en N-Sensor.

Diagram 1. Nollrutor i Skåne. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Västra Sverige

Den här veckan har alla höstvetefälten vi mäter i uppnått stråskjutning och var nu i DC30 - 32. Grödorna i området ligger cirka en vecka efter utvecklingen i södra Götaland. Här har det även varit lägre temperaturer.

Kväveupptaget i nollrutorna är fortfarande litet, i medel 14 kg N/ha (7-26 kg N/ha). Det var ingen ökning jämfört med mätningen 11 maj. Upptaget av gödselkväve har fortsatt öka men i ännu lägre takt än veckan innan. I medel var upptaget i gödslade fält totalt 50 kg N/ha (14-101 kg N/ha), en ökning med i medel 2 kg N/ha (0-8 kg N/ha) jämför med förra mätningen. Vintern har varit tuff i år i västra Sverige med utvintring av höstsådda grödor på många ställen. Ta hänsyn till grödans status när du planerar kompletterande gödsling. Nästa mätning blir vecka 22.

I västra Sverige mäter vi i år i 19 fält på 9 gårdar varav en gård odlas ekologiskt, den i Synnerby. På den gården mäter vi i två fält.

Diagram 2. Nollrutor i region väst. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Diagram 3. Nollrutor i Kalmarregionen. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Nya appen DCprognos från SLU

DCprognos släpptes våren 2026 och är en applikation som har utvecklats av SLU i samarbete med Yara. Den kan ge vägledning om när grödan når ett visst utvecklingsstadium. Du hittar den här: lads.shinyapps.io/DCprognos Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.