Höstvete i Hagsta.

Höstvete Enköpings-Näs. Foto: Vilgot Listh

Upptag av gödselkväve men liten leverans från marken

Andra mätningen är gjord i region Mitt och vi ser att tillförd gödsel så smått börjar tas upp av höstvetet. Upptag av kväve i nollrutorna varierar men i medel är förändringen sen förra mätningen liten.

Den här veckans upptag

Vid den andra mätningen har alla fält utom ett gått in i stråskjutning. Ungefär hälften av fälten ligger i DC30 och hälften i DC31, vilket ger ett medel på DC30. Vi har genomfört mätningarna 8-12 maj.

Sedan förra mätningen har skillnaden mellan fält och nollruta ökat, och nollrutorna syns nu tydligt i nästan alla fält. Det innebär att höstvetet har börjat ta upp det tillförda kvävet.

Nu när två mätningar är gjorda kan vi börja jämföra med tidigare år. Årets upptag är något lägre än vad vi normalt ser i DC30, baserat på perioden 2017–2025.

I diagram 1 visas skillnaden i kväveupptag mellan nollruta och fält för varje mätplats. Den mörkblå delen av stapeln visar upptaget i nollrutan, medan den ljusblå delen visar den extra mängd kväve som tagits upp i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält region Mitt vecka 20

Som framgår av diagram 1 varierar kväveleveransen från marken mellan olika platser. Upptaget i nollrutorna varierar från 8 till 40 kg N/ha. Medelvärdet är 19 kg N/ha, vilket är 3 kg högre än vid förra mätningen. I de gödslade fälten är medelvärdet 29 kg N/ha, vilket är en ökning med 10 kg sedan den förra mätningen.

Bild 2: Nollruta i Svinnegarn. Foto: Ulrika Listh.

Bild 2: Nollruta i Svinnegarn. Foto: Ulrika Listh.

Bild 3. Nollruta i Torstuna. Foto: Ulrika Listh.

Bild 3. Nollruta i Torstuna. Foto: Ulrika Listh.

Mineralisering kräver vatten och värme

Vid mineralisering bryter markens mikroorganismer ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och därefter vidare till nitratkväve, nitratkväve är den form växterna kan ta upp.

Processen är starkt temperaturberoende. Mineraliseringen avstannar i princip vid marktemperaturer under 5 °C, och är låg under 10 °C. Därefter ökar den i takt med stigande temperatur och är som högst vid ungefär 25–35 °C.

Även omvandlingen från ammonium till nitrat går långsammare vid låga marktemperaturer. I de fält som mättes i slutet av förra veckan, när vädret var något varmare, uppmättes en marktemperatur på cirka 13 °C. I de fält som mättes den här veckan var temperaturen lägre, mellan 7 och 8 °C.

För att mineralisering ska ske krävs också tillräckligt med markvatten, så att både växter och mikroorganismer kan ta upp vatten – det vill säga över vissningsgränsen. Mineraliseringen ökar med stigande markfuktighet, men minskar igen när vattenhalten överstiger fältkapacitet, då marken är så vattenmättad att överskottsvatten börjar rinna bort.

Optimala förhållanden för mineralisering uppstår vanligtvis när cirka 50–70 procent av markens porvolym är vattenfylld.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Plats

Sort

DC-stadium

Förfrukt

1a Västerås

Norin

 31

Ärter

1b Västerås

Kask

 31

Korn

2a Veckholm

Chevignon

31

Höstvete

2b Veckholm

Chevignon

31

Höstraps

3a Enköp.näs

Ahoi

30

Rörsvingel

3b Enköp.näs

 

31

Höstvete

4a Svinnegarn

Julius

30

Höstvete

5a Enköping

Chevignon

31

Höstraps

6a Torstuna

Etana

31

Korn

7a Härnevi

Stava

21

Vall

8a Grillby

Etana

30

Gräsvall

9a Björklinge

 Reform

30 

Vårvete 

9b Björklinge

 Marstrand

 30

Vårraps 

10a Börje

Etana

30

Höstvete

10b Börje

Ahoi

30

Havre


Kontakt

Emelie Andersson
Ulrika Listh

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev