Snart dags att fundera över behov av kompletteringsgödsling

De skånska fälten närmar sig stadium 37, när behovet av ytterligare kväve behöver bedömas. Det är fortfarande stora lokala och regionala skillnader i utveckling och väderlek. Även i Öland-/Kalmarregionen har utvecklingen kommit ganska långt, medan västra Sverige ligger ca en vecka efter. Fälten där är ännu i början av stråskjutningsfasen.

Rapporter från Skåne, Väst och Kalmar

Den här veckan redovisar vi resultat från nollrutemätningar i region Syd och Väst, inklusive Kalmar och Öland. Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm, Lund och Torslunda på Öland. Vi följer totalt tre ekorutor i region Syd och Väst, där olika organiska gödselprodukter har använts.

Skåne – litet kväveupptag veckan som gått

Endast några få kg kväve i genomsnitt har lagrats in i grönmassan sedan förra veckan. Detta beror sannolikt på att torkan begränsat tillväxt och kväveupptag. I västra Skåne, där det regnade redan för några dagar sedan, ser vi att höstvetet vuxit till och att kväveinnehållet i grödan ökat.

Efterlängtad nederbörd

Regnen som fallit under de senaste dagarna var verkligen efterlängtade. Med ökad markfukt kommer tillväxt och kväveupptag att ta fart. Vi kommer sannolikt att kunna se en god utveckling under kommande veckor. Även markens egen kväveleverans kan komma att öka efterhand som markfukten ökar och marktemperaturen stiger.

Dags att fundera över om det behövs mer kväve

Det totala kvävebehovet beror på skördenivån. Behovet tillfredsställs genom markleverans (upptag i nollrutorna) plus gödselkväve.

När du funderar över om du behöver lägga mer kväve behöver du:

• Göra en realistisk bedömning av skördepotentialen. De flesta fälten ser fortfarande fina ut, men variationen är stor.
• Bedöma hur mycket kväve marken levererar. Mätning i egen nollruta är det säkraste sättet. Tänk på att nederbörd och varmare väder kan öka mineraliseringen.
• Fundera över hur mycket outnyttjat gödselkväve som finns kvar från tidigare gödslingar. Räkna på hur mycket kväve du lagt i tidig giva och huvudgiva och hur mycket grödan tagit upp så här långt. Kom ihåg att det lagras in i stort sett lika mycket kväve i rötterna som i grönmassan.

Om markfukten är god och kompletteringen görs relativt tidigt kan NS 27-4 användas. Men vid senare gödslingar eller om det är torrt är Kalksalpeter det säkraste alternativet.

Diagram 1. Nollrutor i Skåne. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Västra Sverige

Den här veckan har nästan alla höstvetefälten vi mäter i uppnått stråskjutning och var nu i DC22-31. Kväveupptaget i nollrutorna är fortfarande litet, i medel 14 kg N/ha (6 - 20 kg N/ha). Det var ingen ökning jämfört med mätningen den 4 maj. Upptaget av gödselkväve har fortsatt öka, men i lägre takt än veckan innan. I medel var upptaget i gödslade fält totalt 48 kg N/ha (14–100 kg N/ha), en ökning med i medel 6 kg N/ha jämför med förra mätningen. Den senaste tiden har nattfrost påverkat grödorna negativt på många ställen i området. Så inte bara den tuffa vintern påverkar hur grödorna ser ut. Ta hänsyn till grödans status och hur den varierar inom fältet när du planerar kommande gödsling. Nästa mätning blir vecka 21.

I västra Sverige mäter vi i år i 19 fält på 9 gårdar varav en gård odlas ekologiskt, den i Synnerby. På den gården mäter vi i två fält.

Diagram 2. Nollrutor i region väst. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Diagram 3. Nollrutor i Kalmarregionen. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.