Mätning av kväveupptag i gång i hela region Öst
Nu har vi börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. Våren har varit ovanligt torr och nattkylan med frost på flera håll bidrar till att hålla marktemperaturen nere. På många håll är skillnaden mellan nollrutor och gödslade fält fortfarande liten, men i vissa fält syns nollrutan tydligt.
Vi mäter i år kväveupptag i sammanlagt 16 ogödslade nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På det sättet kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan hittills har tagit upp. Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med årets första gödsling. Mätningarna i Kalmar län påbörjades redan i mitten av april, men resultaten därifrån redovisas liksom förra året i Säsongsnytt Syd.
Varierande kväveupptag i Östergötland
I Östergötland gjorde vi årets första mätning av kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält den 29 april. Höstvetet var då fortfarande i bestockningsstadiet, DC 21-23. Resultaten visas i diagram 1. Kväveupptaget var i medeltal 22 kg/ha i nollrutorna och 28 kg/ha i de gödslade fälten.
- Diagram
- Tabell
Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 29 april. Höstvetet var då i DC 21-23.

Bild 1. Fält E1, Vårdsberg strax öster om Linköping, förfrukt höstvete. Här syns nollrutan redan tydligt. Kväveupptaget var 19 kg/ha i nollrutan och 33 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Bild 2. Fält E7, Broby, Vadstena, förfrukt höstraps. Här kan man däremot inte urskilja nollrutan. Kväveupptaget uppmättes till 26 kg/ha i nollrutan och 27 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd
I länet finns också ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete utanför Klockrike. Där var kväveupptaget i nollrutan bara 13 kg/ha och i den gödslade rutan 19 kg/ha vid senaste mätningen den 4 maj.
Lägre kväveupptag än förra året i Södermanland och Örebro län
I Södermanland hade höstvetet på ett fält nått stråskjutningsfasen, DC 30, vid mätningen den 29 april. Kväveupptaget var i medeltal 10 kg/ha i nollrutorna och 22 kg/ha i de gödslade fälten, vilket är betydligt lägre än vid samma tid förra året då det var 32 kg/ha i nollrutorna och 47 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2.
- Diagram
- Tabell
Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland den 29 april. Höstvetet var då i DC 22-30.

Bild 3. Fält D3, Klahammar, Stallarholmen. Här är höstvetebeståndet lite mer luckigt efter vintern. Kväveupptaget var 17 kg/ha i nollrutan och 35 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 29 april. Foto: Henrik Forsberg
I Örebro län mättes kväveupptaget i fyra fält den 4 maj. Höstvetet var då i bestockningsstadiet, DC 22-23. Kväveupptaget var i medeltal 20 kg/ha i nollrutorna och 32 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Vid samma tid förra året hade vetet nått DC 31 (en nod) och kväveupptaget var hela 39 kg/ha i nollrutorna och 67 kg/ha i de gödslade fälten.
- Diagram
- Tabell
Diagram 3. Kväveupptag i Örebro län den 4 maj. Höstvetet var då i DC 22-23.
Även i Örebro län finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete. Där var kväveupptaget i nollrutan bara 10 kg/ha och i den gödslade rutan 20 kg/ha vid senaste mätningen den 4 maj.
Flera personer hjälper till med mätningarna
Mätningarna i Östergötland utförs av oss som jobbar på Jordbruksverket i Linköping, dvs. Johan Malgeryd, Pernilla Kvarmo och Ellen Johansson. I Södermanland och Örebro län är det Henrik Forsberg och Sally Bondesson, HS Konsult AB som mäter kväveupptaget på uppdrag av Jordbruksverket och Yara. Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer. I Östergötland och Örebro län mäter vi med en aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn. I Södermanland görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.
Beskrivning av fälten
Nollrutefälten är höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.
Klicka här för bakgrundsinformation om fälten
Tabell 1. Fältnummer, plats, sort, jordart, förfrukt och kvävegödsling för höstvetefälten där vi mäter kväveupptag i region öst. I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr=mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa=sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.
Fält | Plats | Sort | Förfrukt | Jordart | Kvävegödsling höst, kg N/ha | Kvävegödsling vår totalt, kg N/ha | Stallgödsel i växtföljden |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
E1 | Vårdsberg | Chevignon | höstvete | mmh SL | 10 | 70 | Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år |
E3 | Helleberga | Kask | höstraps | mmh ML |
| ||
E4 | Helleberga | Kask | höstraps | mmh ML |
| ||
E5 | Högby | Etana | potatis | Mo/Sand |
|
| |
E7 | Broby | ärter | morän LL | Hönsgödsel, 10 ton/ha vart 4:e år | |||
E8 | Broby | raps | morän LL | Hönsgödsel, 10 ton/ha vart 4:e år | |||
E9 | Åsmestad | Marstrand | höstraps | SL | 89 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år | |
E10 | Åsmestad | Kask | korn | SL | 20 | 89 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år |
D1 | St Lövhulta | Linus | höstraps | SL | Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år | ||
D2 | St Lövhulta | Kask | korn | SL | Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år | ||
D3 | Klahammar | LL | |||||
T1 | Hidinge | oljelin | Grisflytgödsel | ||||
T2 | Hidinge | ärter | Grisflytgödsel | ||||
T3 | Nybble | Etana | vitklöver | ML | Nej | ||
T4 | Nybble | Etana | höstvete | ML | Nej |
