Högt kväveupptag under stråskjutningen

Nu händer det mycket i höstvetefälten och det är viktigt att fortsätta följa utvecklingen. Med varmare väder förbättras förutsättningarna för mineralisering av markens kväve. Genom att hålla koll på kväveupptaget i ogödslade nollrutor får du en uppfattning om hur mycket kväve marken levererar just i år och i ditt område. Tillgängligt kväve i marken, tillsammans med grödans skördepotential, utgör grunden för beslutet om eventuell kompletteringsgödsling om ett par veckor.

Rapporter från Skåne, Väst och Kalmar

Den här veckan redovisar vi resultat från nollrutemätningar i region Syd och Väst, inklusive Kalmar och Öland. Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm, Lund och Torslunda på Öland. Vi följer totalt tre ekorutor i region Syd och Väst, där olika organiska gödselprodukter har använts.

Markfukt avgör kvävets tillgänglighet efter gödsling

Markfukt är avgörande för att kvävet ska fungera som tänkt efter gödsling. Det behövs fukt både för att kvävet ska lösas ut ur gödselkornen och för att det ska kunna nå rötterna och tas upp av grödan. Nitrat transporteras direkt med markvattnet, medan ammonium oftast först måste omvandlas till nitrat. Även denna omvandling kräver god markfukt.

Om marken är torr behövs ofta cirka 8–10 mm nederbörd för att få effekt av gödslingen, men behovet varierar beroende på hur torrt det är, jordart och andra markförhållanden. När markfukten redan är god kan däremot kraftig dagg eller mindre regnmängder räcka. Efter gödsling ser man ibland gödselkorn kvar på markytan, vilket kan ge intryck av låg effekt. I många fall är det dock bara kalkdelen som ligger kvar – kvävet har redan lösts ut.

Skåne

Höstvetefälten är nu i början av stråskjutningsfasen mellan stadium 30 och 32. Bestånden är fortsatt täta och jämna och kväveupptaget ligger generellt i nivå med tidigare år sett till grödans utvecklingsstadium. Markens kväveleverans börjar komma igång nu när temperaturerna stigit. Där det har regnat hjälper markfukten till att frigöra kväve.

Skillnader i utveckling och kväveupptag

Alla nollrutefälten är nu i stråskjutningstadium (DC 30–32). Endast höstvetet i Trelleborg ligger på gränsen mellan bestockning och begynnande stråskjutning. Skillnaderna i totalt kväveupptag är mycket stora. Allra högst ligger fortfarande Fjälkinge C, där hela 119 kg kväve lagrats in i grönmassan i gödslat fält. Lägsta noteringen ser vi i det ekologiska fältet i Laröd, där grönmassan bara innehåller 28 kg kväve per hektar. Det låga upptaget där kan förklaras av att torka och kyla hittills bidragit till att det organiskt bundna kvävet inte hunnit komma grödan till godo.

Ökad mineralisering och förfruktseffekter

För att markens organiska material ska omsättas och kväve frigöras krävs fukt och värme. Vi kan se att mineraliseringen kommit igång nu och i de flesta av våra nollrutor har kväveinnehållet i nollrutorna ökat med några kg sedan förra veckan.

På några av gårdarna börjar också förfruktseffekter synas. I Häljarp visar höstvete efter konservärter ett betydligt högre kväveupptag än höstvete efter höstvete. I nollrutorna är kväveinnehållet i grönmassan hela 30 kg högre efter konservärt. Ett annat exempel på tydlig förfruktseffekt är kväveleveransen efter rödklöver i Kattarp som kan jämföras med markleveransen efter havre på samma gård.

I de gödslade fälten ligger nu kväveinnehållet i grönmassan på mellan 34 och 119 kg N per hektar (diagram 1). Jämfört med förra veckan har kväveupptaget ökat med mellan 4 och 31 kg kväve. I de ogödslade rutorna har grödan tagit upp mellan 11 och 98 kg kväve per hektar i grönmassan. Jämfört med förra veckan har kväveupptaget i nollrutorna ökat med mellan 0 och 18 kg kväve.

Diagram 1. Nollrutor i Skåne. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Diagram 2. Nollrutor i region väst. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Västra Sverige

Den här veckan har många av höstvetefälten vi mäter i uppnått stråskjutning och var nu i DC21-31. Kväveupptaget i nollrutorna är fortfarande litet, i medel 14 kg N/ha (6 - 24 kg N/ha). Det är en ökning med i medel 2 kg N/ha jämfört med mätningen 27 april och som mest med 6 kg N/ha. Upptaget av gödselkväve har nu kommit i gång i många fält. I medel var upptaget i gödslade fält totalt 42 kg N/ha (10–72 kg N/ha), en ökning med i medel 16 kg N/ha jämför med förra mätningen. Vintern har varit tuff i år i västra Sverige med utvintring av höstsådda grödor på många ställen. Ta hänsyn till grödans status när du planerar gödslingen. Nästa mätning blir vecka 20.

I västra Sverige mäter vi i år i 19 fält på 9 gårdar varav en gård odlas ekologiskt, den i Synnerby. På den gården mäter vi i två fält.

Diagram 3. Nollrutor i Kalmarregionen. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.