Första mätningen av kväveupptag i region Mitt
Vi har så smått dragit igång mätningen av kväveupptag i höstvete i Mälardalen. Mätningen visar att upptaget av kväve i gödslade fält och ogödslade rutor i snitt är ungefär lika stort. Upptaget är något lågt för utvecklingsstadiet.
Den här veckans upptag
Efter första mätningen kan vi konstatera att det är relativt små skillnader mellan nollruta och fält, vilket det brukar vara vid första mätningen. På några ställen syns dock nollrutorna tydligt, till exempel i Veckholm, Enköpingsnäs och Svinnegarn.
Så här tidigt är det svårt att jämföra med tidigare år, men utifrån de fält vi mätt i så är upptaget något lägre än vanligt. Skillnaden mellan fält och nollruta är väldigt liten vilket är vanligt eftersom det är tidigt på säsongen och upptaget av kväve inte riktigt kommit igång än. Vi har mätt i 11 av våra 17 fält den här gången och genomförde mätningen 28:e april. Alla fält var i bestockningsfasen.
I diagram 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå delen av stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.
- Diagram
- Tabell
Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält region Mitt vecka 18.
Varierande leverans
Som du också ser i diagram 1 så varierar leveransen av kväve från marken mellan de olika platserna. Det lägsta upptaget ligger på 5 kg N/ha medan det högsta ligger på 25 kg N/ha. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 15 kg/ha, och medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 19 kg N/ha. Observera att det är först från DC 30 som den handburna N-sensorn ger mer säkra värden.
Bilderna nedanför visar nollrutor i Veckholm och Svinnegarn (bild 2 och 3). Bestånden är olika tjocka men i båda fälten syns nollrutorna tydligt.
%20(2)%20Veckholm2-1.jpg)
Bild 2: Nollruta i Veckholm. Foto: Ulrika Listh.
%20(2)%20Svinnegarn1.jpg)
Bild 3. Nollruta i Svinnegard mätplats1. Foto: Ulrika Listh.
Vi mäter kväveupptag i 17 fält
Under våren och sommaren kommer vi att mäta kväveupptag i höstvete i ca 17 fält hos elva lantbrukare i Uppland och Västmanland. Vi mäter i ogödslade rutor (nollrutor) och i omkringliggande fält med en handburen N-sensor. Första mätningen har vi gjort nu vecka 18 och vi kommer fortsätta mäta ungefär fram till axgång.
Fälten ligger framförallt på växtodlingsgårdar, med undantag för fältet i Grillby som ligger på en djurgård. I år har vi en lite övervikt på fält med stråsäd som förfrukt, men vi har även fält med raps, ärt och vall som förfrukter.
Genom att följa upptaget i nollrutorna och i fälten under säsongen kan vi räkna ut hur mycket av gödselkvävet som grödan tagit upp och hur mycket kväve som marken levererar. Då är det lättare att anpassa resterande givor efter årets mineralisering.
%20Emelie%20r%C3%A4knar_2.jpg)
Bild 4. Bestämning av DC-stadium. Foto: Ulrika Listh.
Anpassa gödslingen utifrån förväntad skörd
Vintern har tagit ovanligt hårt på höstvetefälten och många fält har tunnare bestånd än brukligt. Tänk på att justera den förväntade skörden om det behövs och anpassa kvävegivan utifrån det.
Samarbete med Yara
Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.
Klicka här för att se bakgrundsinformation om fälten i Mitt
Plats | Sort | DC-stadium | Förfrukt |
|---|---|---|---|
1a Västerås | Norin |
| Ärter |
1b Västerås | Kask |
| Korn |
2a Veckholm | Chevignon | 22 | Höstvete |
2b Veckholm | Chevignon | 23 | Höstraps |
3a Enköp.näs | Ahoi | 21 | Rörsvingel |
3b Enköp.näs |
| 22 | Höstvete |
4a Svinnegarn | Julius | 22 | Höstvete |
5a Enköping | Chevignon | 22 | Höstraps |
6a Torstuna | Etana | 21 | Korn |
7a Härnevi | Stava | 21 | Vall |
8a Grillby | Etana | 23 | Gräsvall |
9a Viksta |
|
|
|
9b Viksta |
|
|
|
10a Uppsala | Kask |
| Korn |
10b Uppsala |
|
|
|
10a Börje | Etana | 23 | Höstvete |
10b Börje | Ahoi | 23 | Havre |
