Följ grödans utveckling!

Kyligt och torrt väder har lett till att markens kväveleverans ännu är låg på många platser. Samtidigt är variationen stor i markleverans och grödornas utveckling, både mellan platser och inom enskilda fält. Det gör det viktigt att följa grödans utveckling i de egna fälten.

Rapporter från Skåne, väst och Kalmar

Den här veckan redovisar vi resultaten från nollrutemätningar från region syd och region väst samt Kalmar / Öland (som ingår i syd). Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund.

Kvävebehovet ökar snabbt när stråskjutningen inleds

Fram till stråskjutningen har cirka 20–25 procent av grödans totala kväveupptag skett. När stråskjutningen nu inleds på vissa fält ökar kvävebehovet snabbt, och grödan behöver ta upp stora mängder kväve under en relativt kort period. I nuläget ser bestånden generellt fina ut i Skåne och Kalmar medan de varierar mer i Väst. Men om det torra vädret håller i sig när stråskjutningen har inletts ökar risken för skottreduktion, vilket i förlängningen kan påverka skördepotentialen negativt.

Skåne

Huvuddelen av våra höstvetefält är nu i början av stråskjutningsfasen. Bestånden är fortsatt täta och jämna och kväveupptaget ligger i nivå med tidigare år sett till grödans utvecklingsstadium. Samtidigt är markens kväveleverans generellt begränsad då mineraliseringen går långsamt. Fukt och värme krävs för att frigöra mer kväve från marken.

Skillnader i utveckling och kväveupptag

Såväl totala kväveupptaget som markens kväveleverans varierar mycket mellan olika platser, jordarter och såtidpunkter. Högst kväveupptag visar fortfarande nollrutorna Fjälkinge C och Löderup B. Den höga markleveransen i Löderup kan sannolikt förklaras av att flytgödsel kördes i höstas. De lättare och något varmare jordarna i Fjälkinge bidrar till att höstvetet där befinner sig i begynnande stråskjutning. På de kallare jordarna i Ängelholm är höstvetet fortfarande i bestockningsfas, stadium 23.

I gödslade fält ligger nu kväveinnehållet i grönmassan på mellan 27 och 88 kg N per hektar. Jämfört med förra veckan har kväveupptaget ökat med mellan 5 och 23 kg kväve.

I de ogödslade rutorna har grödan tagit upp mellan 11 och 86 kg kväve per hektar i grönmassan. Jämfört med förra veckan har kväveupptaget i nollrutorna ökat med mellan 1 och 19 kg kväve.

Diagram 1. I de fält vi mätt i Skåne varierar kväveinnehållet i grönmassan mellan 27 och 88 kg kväve/ hektar. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Diagram 2. Nollrutor i region väst. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Västra Sverige

I västra Sverige mäter vi i år i 19 fält på 9 gårdar varav en gård odlas ekologiskt, den i Synnerby. På den gården mäter vi i två fält.

Den här veckan har höstvetefälten vi mäter i börjat sträcka på sig men de var fortfarande i DC21-23. Kväveupptaget i nollrutorna är fortfarande litet, i medel 12 kg N per hektar (6-19 kg N/ha). Det är en ökning med 2 kg N per hektar jämfört med mätningen 13 april. Upptaget av gödselkväve har nu kommit igång i många fält. I medel var upptaget 26 kg N/ha (9-50 kg N/ha), en ökning med 14 kg N per hektar jämför med förra mätningen.

Vintern har varit tuff i år i västra Sverige med utvintring av höstsådda grödor på många ställen. Ta hänsyn till grödans status när du planerar gödslingen. Nästa mätning blir vecka 19.

Diagram 2. Nollrutor i Kalmarregionen. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.