Lugn utveckling

Höstvetefälten är överlag fina och kväveupptaget har ökat sedan förra veckan. Det svala vädret har gjort att utvecklingen gått relativt långsamt och de allra flesta fälten är kvar i bestockningsstadiet. En lång bestockningsfas har bidragit till att fälten är täta och jämna, vilket förhoppningsvis kan leda till goda skördar förutsatt att vi får tillräckligt med nederbörd under stråskjutningen.

Rapporter från Skåne

Den här veckan redovisar vi resultaten från nollrutemätningar där samtliga fält i Skåne har mätts. Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund. Nya mätningar i region väst och Kalmar redovisas först nästa vecka när kväveupptaget är bättre igång.

Många fält ännu i bestockningsfas

Nollrutorna är synliga på majoriteten av mätplatserna. Grödan är generellt i gott skick. Väl utvecklade sidoskott leder förhoppningsvis fram till fler ax, förutsatt att säsongen tillåter. Lång tid i bestockningsfasen har skapat tätare bestånd vilket syns tydligt på många mätplatser. Fjelie A, med sockerbetor som förfrukt, är ett exempel på ett fält som såddes sent, men där den svala våren har bidragit till att grödans tillväxt har hunnit ikapp.

Stora skillnader i tillväxt och kväveupptag

Diagrammet visar stora skillnader i kväveupptag mellan Skånes mätplatser. Till exempel har höstvetet i Fjälkinge och Löderup lagrat in mer än 65 kg kväve i grönmassan, medan fält i Sandby gård, Laröd och Trelleborg hittills lagrat in omkring 20 kg kväve i grönmassan. Löderup A och Löderup B uppvisar tydliga skillnader i kväveupptag, trots att fälten har liknande jordart och samma förfrukt. I mätplats Löderup B är kväveupptaget betydligt högre, vilket kan förklaras av att flytgödsel har spridits under hösten.

Kväveinnehållet i grönmassan ligger nu mellan 18 och 67 kg N i gödslade fält. Under den senaste veckan har innehållet ökat med mellan 0 och 23 kg kväve.

I de ogödslade rutorna har grödan tagit upp mellan 14 och 67 kg kväve i grönmassan. Upptaget har ökat sedan förra veckan med mellan 0 och 19 kg kväve.

Diagram 1. I de fält vi mätt i Skåne varierar kväveinnehållet i grönmassan mellan 18 och 67 kg kväve/ hektar. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Varierande markfukt

Markfukten skiljer sig mellan olika områden beroende på jordart och nederbörd . I nordvästra Skåne är marken fuktigare eftersom nederbörden har varit något större där jämför med sydöstra sidan av landskapet, där det är betydligt torrare. Lerjordar är ju också mer vattenhållande än de lite lättare jordarna på Österlen.

Bilderna nedanför visar exempel från olika delar av Skåne.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.