Dags att lägga ut huvudgivan

Höstvetets utveckling är ett par veckor senare i år jämfört med 2024 och 2025. Men tillväxten har kommit igång och vi börjar se skillnader mellan gödslade fält och ogödslade rutor. Om huvudgivan inte är lagd är det lämpligt att gödsla inför stråskjutning och före utlovad nederbörd.

Rapporter från Skåne, region Väst och Kalmar/Öland

Den här veckan redovisar vi resultat av nollrutemätningarna i Skåne och i Kalmar /Öland. Vi presenterar också aktuella mätningar av kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund. Mätningarna i region väst har inte kommit igång, men vi kommenterar läget i området.

Skåne

Nollrutorna är nu synliga på majoriteten av mätplatserna. Diagram 1 visar att kväveupptaget ännu är relativt lågt, främst på grund av den kalla och torra våren. Jämfört med de två senaste åren är höstvetet senare i utvecklingen (DC 22 till 30). Grödan är generellt i gott skick och vi har varit relativt förskonade från utvintring i Skåne. Dock behövs nederbörd för att säkra fortsatt tillväxt och kväveupptag. Som vanligt visar våra resultat att det är stora skillnader mellan olika platser både i totalt upptag och i markens leverans. Till exempel har höstvetet i Löberöd och Fjälkinge lagrat in ca 45 kg kväve i grönmassan medan fälten i Trelleborg bara visar upptag på 14 respektive 18 kg kväve.

I de fält där totala kväveupptaget är högst ser vi att markens kväve inte längre räcker till, utan tillfört mineralkväve har börjat utnyttjas. I Löberöd skiljer det hela 21 kg kväve i grönmassan mellan gödslat fält och nollruta.

Den här veckan genomförde vi mätningar på nästan samtliga av årets mätplatser i Skåne.

Diagram 1. I de fält vi mätt i Skåne varierar kväveinnehållet i grönmassan mellan 14 och 45 kg kväve/ hektar. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Region väst

I västra Sverige mäter vi i år i 19 fält på 9 gårdar varav en odlas ekologiskt. Den ekologiska gården i Synnerby och gården i Jung får organiska gödselmedel. Övriga gårdar gödslas endast med mineralgödselkväve.

Vintern har varit tuff i år i västra Sverige med utvintring av höstsådda grödor på många ställen. Ta hänsyn till grödans status när du planerar gödslingen. Höstvetefälten vi mäter i var vecka 16 i stadium DC21-22 och upptaget av kväve var lågt både i nollrutor och omgivande gödslat fält. Vi redovisar resultatet av mätningen vecka 16 i kommande brev.

Diagram 2. Diagrammet visar de fält vi mätt i Kalmarregionen. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet.

Huvudgivan på plats inför stråskjutningen

De flesta fält är ännu i sent bestockningsstadium, men på några platser med tidiga sorter är stråskjutningen nära. Många fält växer bra, men det finns också en del fält som är ojämna. Det börjar bli hög tid att få ut huvudgivan. Följ väderprognosen och se till att gödslingen görs i tid före nederbörd. Huvudgivans storlek beror av hur mycket kväve som redan är lagt, hur bra beståndet ser ut samt markens förväntade leverans.

Titta gärna på satellitkartor även inför huvudgivan och dra ner på kvävegödslingen där beståndet är glest. Inte mycket av det kväve som tillförts i första givan är ännu upptaget. Tänk på att lika mycket kväve finns i rotmassan som i ovanjordiska delar – om uppmätt värde är cirka 40 kg N/hektar innebär det att grödan totalt tagit upp cirka 80 kg N/hektar.

Planera för komplettering

Det totala gödslingsbehovet avgörs av skördens förväntade storlek, önskad kvalitet samt markens kväveleverans. Skördens storlek kan uppskattas bättre när stråskjutningen går mot sitt slut, i DC 37, och då är det också lämpligt att bedöma kompletteringsgivans storlek. Spara 20–30 % av uppskattat behov till kompletteringstillfället. Om kvävebehovet är stort kan huvudgivan delas i två, för att minska riskerna för förluster.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.