Kväveupptaget i höstvete har kommit igång

Nollrutemätningarna i Skåne har startat och vi kan redan se vissa skillnader i kväveupptag mellan gödslade fält och ogödslade rutor. Fälten är fortfarande i bestockningfasen. Variationer i markens kväveleverans beror som vanligt på faktorer som förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur samt tillförsel av organisk gödsel i växtföljden.

Årets första nollrutemätning

I Skåne är nollrutemätningarna nu i gång. Denna vecka redovisar vi mätresultat från drygt hälften av fälten, 17 nollrutor har mätts. Vi presenterar också mätningar av kväveupptag från gödslingsförsök i Ängelholm och Lund.

Utvecklingen är inte lika tidig som förra året, stadierna varierar mellan DC 21 och 24. Men tillväxten är god och kväveinnehållet i grönmassan ligger mellan 16 och 40 kg kväve per hektar i gödslade fält. Markens leverans varierar mycket, från 13 kg kväve upptaget i grönmassan i Häljarp till 34 kg kväve i Fjälkinge.

Ännu har markens kväve räckt till för att täcka största delen av det tidiga kvävebehovet. Störst mängd gödselkväve har lagrats in i de fält som också har det största totala kväveupptaget, ett fält i Löberöd och ett fält i Fjälkinge.

Diagram 1. Kväveupptaget är i gång. Staplarna visar hur mycket kväve som totalt har tagits upp i ogödslade rutor jämfört med det omgivande fältet. Mängden kväve i grönmassan varierar mycket mellan fälten, liksom hur mycket kväve som marken bidrar med till grödans försörjning.

Huvudgivan på plats inför stråskjutningen

Ännu är de sydsvenska höstvetefälten i bestockningsfasen, men i tidiga sorter kan stråskjutningen snart börja. Här det dags att börja fundera på att lägga huvudgivan. Följ väderprognosen och se till att gödslingen görs i tid före nederbörd.

Huvudgivans storlek beror av hur mycket kväve som redan är lagt och hur bra beståndet ser ut. Även markens förväntade leverans ska beaktas. Inte mycket av det kväve som tillförts i första givan är ännu upptaget.

Det totala gödslingsbehovet avgörs av skördens förväntade storlek, önskad kvalitet samt markens kväveleverans.

Skördens storlek kan uppskattas bättre när stråskjutningen går mot sitt slut, i DC 37 och då är det också lämpligt att bedöma kompletteringsgivans storlek. Spara 20 – 30% av uppskattat behov till kompletteringstillfället. Om kvävebehovet är stort kan huvudgivan delas i två, för att minska riskerna för förluster.

Många fält växer bra, men det finns också en del fält som är ojämna. Titta gärna på satellitkartor även inför huvudgivan och dra ner på kvävegödslingen där beståndet är glest.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.