Vänta med vårgödslingen i höstoljeväxter tills fälten är farbara

Vänta med vårgödslingen i höstraps tills tjälen gått ur och marken är farbar. Att sprida för tidigt ökar risken för förluster. När fälten väl är farbara gäller det att anpassa givorna efter höstens kväveupptag och årets mineralisering för att ge grödan bästa möjliga förutsättning.

Inom känsliga områden gäller spridningsförbud för gödselmedel mellan 1 november och 28 februari. Utöver detta får gödselmedel inte spridas på vattenmättad, översvämmad, snötäckt eller frusen mark. Spridning under sådana förhållanden innebär stora risker för kväveförluster och fosforförluster via ytavrinning.

När ska rapsen gödslas?

När tjälen släpper och marken åter är farbar bör kvävegivan delas upp i två omgångar. Vår rekommendation är att använda gödselmedel med ammoniumnitrat och svavel vid båda tillfällena. Oljeväxter har ett stort svavelbehov, räkna med ungefär 2 kg svavel per 10 kg kväve.

Den första givan läggs på nattfrusen mark eller i samband med tjällossning, under förutsättning att marken bär. Vintern har varit kall i en stor del av Sverige med varierande snötäcke. Övervintringen kan ha påverkats så se över rapsen innan gödsling. I mycket frodiga höstrapsbestånd kan du vänta med den första givan. Första givan bör täcka ungefär hälften av vårens kvävebehov. Den andra givan ges när du vet att grödan övervintrat, vanligen cirka fyra veckor efter den första givan.

Hur mycket ska du gödsla?

För att bedöma grödans totala kvävebehov under våren behöver du bedöma tre saker: hur mycket kväve rapsen tog upp under hösten, vilken nivå av mineralisering av kväve i marken du kan förvänta dig under vår och försommar och din förväntade skörd.

Höstupptaget kan baseras på klippning och vägning eller scanning med grödsensor, men också på hur beståndet såg ut i höstas. Titta på bilderna nedan för att få hjälp att minnas hur rapsen såg ut i höstas och bedöm kväveupptaget.

Bild 1-4 visar upptaget av kväve under hösten i olika täta höstrapsbestånd. Foto: Lena Engström

Nivån på mineraliseringen av kväve avgörs framför allt av jordens bördighet, förfrukt och tillförsel av organiska gödselmedel i växtföljden. Skördepotentialen baserar du på skiftets normala skörd och justerar den efter årsmån och hur grödan ser ut under säsong.

När dessa tre delar är uppskattade kan du använda Höstrapssnurran på Greppa Näringens webbplats Länk till annan webbplats. eller titta i tabell 1 nedan. Vid medelhög mineralisering kan tabellvärden användas direkt. Vid låg mineralisering ökar du kvävegivan med 15–20 kg per hektar och vid hög mineralisering minskar du med motsvarande mängd.

Tänk på variationen inom fältet

Vid ojämna bestånd eller där förutsättningarna skiftar i ett fält är det bra att anpassa kvävegivan utifrån variationerna i fältet. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSAT eller Atfarm.