Stora variationer i markleverans och kväveupptag

Kväveupptaget ökar nu även i Östergötland, men det är fortfarande större i Södermanland och Örebro län där det har kommit mer regn under våren. Kväveleveransen i nollrutorna varierar mellan 19 och 92 kg/ha och andelen upptaget gödselkväve i ovanjordisk bladmassa mellan 1 och 51 procent, så det är stora variationer i både mineralisering och kväveupptag. Dela gärna kompletteringsgivan om du är osäker på skördepotential och väder framöver.

Kväveupptaget ökar i Östergötland

I Östergötland gjordes senaste mätningen fredagen den 23 maj. Sedan förra mätningen den 16 maj har kväveupptaget i snitt ökat med 4 kg/ha i nollrutorna och 14 kg/ha i de gödslade fälten. Det är ganska stora variationer mellan olika fält, i vissa fält har upptaget ökat med över 20 kg/ha och i andra har det i stort sett legat stilla. I snitt var kväveupptaget i Östergötland 31 kg/ha i nollrutorna och 66 kg/ha i de gödslade fälten vid senaste mätningen, se diagram 1.

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 23 maj. Höstvetet var då i DC 37 på samtliga fält.

I länet finns också ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete utanför Klockrike. Där var kväveupptaget i nollrutan bara 22 kg/ha och i den gödslade rutan 27 kg/ha vid senaste mätningen den 26 maj.

Mer fart på kväveupptaget i Södermanland

I Södermanland var höstvetet fortfarande kvar i DC 37 på samtliga fält vid senaste mätningen den 23 maj. Kväveupptaget var i medeltal 43 kg/ha i nollrutorna och 90 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Den senaste veckan har upptaget i snitt ökat med 12 kg/ha i de gödslade fälten medan det legat stilla i nollrutorna.

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland den 23 maj. Höstvetet var då i DC 37.

Fortfarande högst kväveupptag i Örebro län

I Örebro län mättes kväveupptaget måndagen den 26 maj. Höstvetet var då i DC 37-41. Kväveupptaget var i snitt 58 kg/ha i nollrutorna och 110 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Sedan förra veckan har upptaget ökat med 12 kg/ha i de gödslade fälten och 8 kg/ha i nollrutorna. Örebro län hör till de områden som fått mest regn under våren vilket bidrar till både hög mineralisering och stort upptag av gödselkväve.

Diagram 3. Kväveupptag i Örebro län den 26 maj. Höstvetet var då i DC 37-41.

Även i Örebro län finns ett försök serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete. Där var kväveupptaget dock betydligt lägre, bara 9 kg/ha i nollrutan och 48 kg/ha i den gödslade rutan vid senaste mätningen den 26 maj.

Jämförelse mellan år

Sedan förra veckan har höstvetet tagit upp en hel del kväve men är fortfarande kvar i flaggbladsstadiet (DC 37). Det gör att värdena för 2025 i diagram 4 har justerats uppåt en del, men jämfört med tidigare år ligger det genomsnittliga kväveupptaget i de gödslade fälten ändå förhållandevis lågt i år. Kväveupptaget i nollrutorna ligger på en normal nivå, men som mätresultaten i detta och tidigare brev visar skiljer det en hel del mellan olika områden beroende på hur mycket regn man har fått.

I Östergötland och på flera andra håll i landet har det varit torrt och svalt. Det bromsar mikroorganismerna som mineraliserar kväve i marken, men den lite ostadigare period vi nu är inne i kommer förhoppningsvis att gynna både kväveupptag och mineralisering.

Diagram 4. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält vid olika utvecklingsstadier – jämförelse mellan år från 2018 och framåt. I underlaget till diagrammet ingår fält från Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län.

Kompletteringsgödsla eller inte?

I förra veckans Säsongsnytt öst skrev vi en del om kompletteringsgödsling, läs mer i Säsongsnytt Öst vecka 21. Här kommer lite kompletterande information som kan bidra till beslutsunderlaget.

• Markens kväveleverans varierar mellan 19 och 92 kg/ha på ”våra” nollrutefält.
• Hittills har grödan tagit upp mellan 34 och 120 kg kväve/ha så variationen är stor även här. Störst upptag ser vi i Örebro län följt av Södermanland medan upptaget är lite lägre i Östergötland
• Hittills har mellan 1 och 51 % av tillfört gödselkväve tagits upp och lagrats in i grödans ovanjordiska delar. Ungefär lika mycket beräknas finnas i rotsystemet.

Som vi skrev redan förra veckan går det att komplettera med mer kväve ända fram till blomning, men om du bedömer att behovet finns så passa på nu när vi är inne i en lite ostadigare period. Dela gärna kompletteringsgivan om du är osäker på skördepotential och väder framöver.

Gör en individuell bedömning och använd de hjälpmedel som finns! Du kan läsa mer om olika verktyg och hur de kan kombineras på https://pos.agrovast.se/verktygsportal/ Länk till annan webbplats.. I CropSAT Länk till annan webbplats. kan du få en bild av inomfältsvariationerna och skapa styrfiler för växtplatsanpassad spridning av kväve.

Vill du få rådgivning om precisionsodling kan vi rekommendera Greppa Näringens rådgivningsmodul 16A Precisionsodling. Det finns också en gruppaktivitet 16G Kväveoptimering i spannmål som hjälper lantbrukaren att hitta lösningar som förbättrar utnyttjandet av kväve i odlingen. Läs mer på Greppa Näringens webbplats.

Mätningarna görs av flera personer

Vi mäter i år kväveupptag i sammanlagt 19 ogödslade nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På detta sätt kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan hittills har tagit upp. Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med gödsling. Mätningarna i Kalmar län redovisas i år i Säsongsnytt Syd Länk till annan webbplats.

Mätningarna i Östergötland utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping, det vill säga Johan Malgeryd, Pernilla Kvarmo och Maria Källming, och i Södermanland och Örebro län av Henrik Forsberg och Sally Bondesson, HS Konsult AB. Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer.

Beskrivning av fälten

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.