Kallare väder ger långsammare kväveupptag

Fälten är nu i DC 37. Trots fuktig väderlek har kväveupptaget i de gödslade fälten mer eller mindre stannat av. Det kyligare vädret tros vara en faktor som påverkat den långsamma utvecklingen och kväveupptaget.

Resultatet från sjätte mätningen visar att:

• Kväveupptaget i nollrutan är 3 kg högre jämfört med förra veckan och i de gödslade fälten 5 kg högre.
• Det långsamma kväveupptaget beror troligtvis på den kallare väderleken.
• Utvecklingsstadiet vid mättillfället var DC 37. Utvecklingen i grödan har gått långsamt.

Lågt kväveupptag senaste veckan

Den sjätte mätningen av kväveupptag i gödslat och ogödslat höstvete genomfördes måndagen den 26 maj med undantag för Grillby, Veckholm, Börje och Västerås som mättes fredagen den 23 maj. Utvecklingsstadiet vid mättillfället var DC 37, det vill säga, flaggbladet är på väg fram. Ett fält var fortfarande kvar i DC 32 och 2 fält var i DC 41-43. Nederbörden har varit i medel cirka 20 mm och marktemperaturen i fält har varierat mellan 9-12 grader.

Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 43 kg per hektar, vilket är 3 kg mer än vid förra mätningen. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 78 kg kväve per hektar och detta är en ökning med 5 kg jämfört med föregående mätning.

Trots god markfukt har upptaget av kväve stannat av den sista veckan i de flesta fälten. Det beror troligtvis på det lite kyligare vädret. I båda fälten i Uppsala samt fältet i Veckholm med höstvete som förfrukt har dock upptaget av kväve varit större, mellan 12 och 22 kg kväve per hektar. I resterande fält har kväveupptaget ökat med 0-8 kg.

I diagram 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå delen av stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält vecka 22 2025.

Att tänka på inför kvävekomplettering

Nu är i stort sett alla fält inne i DC 37 och det är dags att planera din kompletteringsgiva. Ta hänsyn till hur stor andel av tillfört kväve som tagits upp, hur mycket kväve marken verkar leverera och anpassa skördeuppskattningen till hur fältet ser ut.

Några sammanfattande punkter att ta i beaktande.

• Markens egen kväveleverans i år ligger i nivå med genomsnittsåret. Men stora variationer finns.
• Det har funnits kväve kvar i fält med höstvete som förfrukt och där skörden inte blev så hög som förväntat förra året.
• Höstvetet ser bra ut och det har kommit en del nederbörd – det finns potential till goda skördar i år.
• Vi har generellt ett något lägre upptag av gödselkväve i år, så det kan finnas kväve kvar av huvudgivan.
• Det går att få effekt av kompletteringsgödsling länge än. Försök har visat att om vädret tillåter kan god effekt av gödsling uppnås ända fram till blomningen. Om huvudgivan varit i underkant och vädret och skördepotentialen är svårbedömd kan kompletteringsgivan delas i två för att inte riskera att kvävet tar slut. Spara hälften tills du kan bilda dig en bättre uppfattning om behovet.
• Beroende på jordmån, vattenhållande förmåga och daggbildning behövs i storleksordningen mellan 5 och 10 mm regn för att gödselkornen ska lösas upp och för att nitratkvävet ska kunna transporteras ner till rötterna.
• Ta hjälp av de hjälpmedel som finns, till exempel N-Tester, nitratstickor eller mätning i egna nollrutor, men gör också en egen bedömning utifrån egna förhållanden och erfarenheter. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket kväve som finns kvar i marken.
• Under rådande förhållanden är Kalksalpeter det mest effektiva gödselmedlet för komplettering.

Jämförelse med tidigare år

Kväveupptaget i nollrutorna och i gödslade fältet ligger på en normal nivå jämfört med tidigare i år i samma utvecklingsstadium. I diagram två ser du medelvärdet för kväveupptag i nollruta och i gödslade fält per utvecklingsstadium för respektive år från 2017 och framåt.

Diagram 2. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och fält för åren 2017-2025.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 30 maj och 2 juni.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.