Kväveupptaget i nollrutan har stannat av

Efter fjärde mätningen kan vi konstatera att kväveupptaget i nollrutorna verkligen har stannat av medan upptaget av tillfört kväve fortsätter öka i de gödslade fälten. Höstvetet är i DC 31-32 och det är nu och någon vecka framåt som kväveupptaget är som störst.

Resultatet från tredje mätningen visar att:

• Kväveupptaget i nollrutan är samma som förra veckan, i de gödslade fälten är upptaget ca 10 kg högre.
• Medianvärdet för utvecklingsstadium är DC 32
• Mycket av det tillförda kvävet finns kvar i fält

Upptaget av tillfört kväve fortsätter

Vi har genomfört mätning nummer fyra av kväveupptag i gödslat och ogödslat höstvete. Mätningen genomfördes måndagen den 12 maj med undantag för Grillby, Veckholm, Börje och Västerås som mättes fredagen den 9 maj. Medianvärdet för utvecklingsstadium är DC 32 (två noder finns).

Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 35 kg per ha, vilket är samma som vid förra mätningen. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 54 kg kväve per hektar och detta är en ökning med 10 kg jämfört med föregående mätning. Kväveupptaget i nollrutorna har alltså stannat av medan upptaget av tillfört kväve har fortsatt.

I fälten i Svinnegarn och Torstuna har lantbrukaren lagt ut maxrutor. I maxrutan ligger 50 kg kväve per hektar extra i form av Axan. Tidpunkt för gödslingen var i april, innan regnen. Det är först denna vecka vi ser en skillnad mellan fält och maxruta. I maxrutorna är kväveupptaget i genomsnitt 7 kg kväve per hektar högre i jämfört med det ”normalt” gödslade fältet. Anledningen är gissningsvis att det kyliga vädret har gjort att omvandlingen från ammoniumkväve till nitratkväve har gått långsamt och att maxrutorna fått mer nitratkväve i form av extra gödsel.

I diagram 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå delen av stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Variationen i hur mycket kväve nollrutorna levererar är fortfarande stor. Nollrutan med lägst upptag har tagit upp 14 kg kväve per hektar medan fältet med högst upptag har tagit upp 63 kg kväve per hektar.

Jämförelse med tidigare år

Kväveupptaget i nollrutorna ligger på en normal nivå jämfört med tidigare i år i samma utvecklingsstadium. Jämför vi istället upptaget i de gödslade fälten är upptaget lägre i år. Medelvärdet för åren 2017-2024 är 67 kg kväve per hektar och motsvarande värde i år är 54 kg kväve per hektar. I diagram två ser du medelvärdet för kväveupptag i nollruta och i gödslade fält per utvecklingsstadium för respektive år från 2017 och framåt.

Hela huvudgivan bör finnas på plats nu

Höstvete tar upp det mest av kvävet under stråskjutningen därför är det viktigt att det finns kväve tillgängligt under denna fas. Eftersom vi på många ställen har haft en högre leverans av markkväve i år så finns mycket av det tillförda kvävet kvar. Därmed är risken generellt sett låg för att kvävet ska ta slut under stråskjutningen. Men det är viktigt att hålla koll på sina egna fält och nollrutor. Stor färgskillnad innebär låg leverans av markkväve och högre åtgång av tillfört kväve.

Om du har en tredelad gödslingsstrategi är det hög tid för giva nummer två nu när vi är i början av stråskjutningen. Den sista kompletteringsgödslingen kan du dock avvakta med. Den är lämpligt att lägga runt DC 37 men gödsling fram till avslutad blomning har i försöken gett både ökad skörd och kvalitet, under förutsättning att det kommit regn efter gödslingen.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 16 och 19 maj.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.