Dags börja fundera på kompletteringsgödsling

Våra nollrutefält är nu i stadierna 32-37. Det svala vädret har dock dämpat utvecklingstakten något, så det är ingen brådska att kompletteringsgödsla. För att kunna bedöma totala kvävebehovet behöver vi göra en rimlig skördeuppskattning, vilket är svårt under rådande torra förhållanden. Dessutom krävs några mm nederbörd för att tillfört kväve ska kunna komma grödan tillgodo.

Kväveupptag i södra och västra Sverige

I detta nyhetsbrev redovisar vi mätresultat och platsdata från Skåne, Västergötland och Kalmar. Vi redovisar även kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund.

Att tänka på inför kvävekomplettering

• Markens egen kväveleverans har generellt varit högre i år än genomsnittsåret. Främst tack vare att förlusterna under vintern varit låga.
• Vid torra förhållanden kan skördepotentialen minska. Skottreduktion har observerats i några av våra fält, vilket ger färre ax. Om det inte kommer nederbörd kan det också leda till blomreduktion, vilket minskar antal kärnor.
• Det går att få effekt av kompletteringsgödsling länge än, så det är ofta en god idé att vänta med att gödsla till väderprognosen visar nederbörd. Försök har visat att om vädret tillåter kan god effekt av gödsling uppnås ända fram till blomningen. Men kvävet får ju inte ta slut. Om huvudgivan varit i underkant och vädret och skördepotentialen är svårbedömd kan kompletteringsgivan delas i två. Spara hälften tills du kan bilda dig en bättre uppfattning om behovet.
• Beroende på jordmån, vattenhållande förmåga och daggbildning behövs i storleksordningen mellan 5 och 10 mm regn för att gödselkornen ska lösas upp och för att nitratkvävet ska kunna transporteras ner till rötterna.
• Om du gjort nollrutemätningar ska du komma ihåg att det finns lika mycket kväve inlagrat under jord som i grönmassan både i nollrutan och i fältet.
• Ta gärna hjälp av de hjälpmedel som finns, till exempel N-Tester eller mätning i egna nollrutor, men gör en egen bedömning utifrån egna förhållanden och erfarenheter.
• Under rådande förhållanden är Kalksalpeter det mest effektiva gödselmedlet för komplettering.

Skåne

Både utvecklingstakten och kväveupptaget dämpas av de relativt låga temperaturerna. Fortsatt är utvecklingen dock något tidigare än normalåret och upptagen mängd kväve är relativt hög för tidpunkten. Däremot är upptagen mängd kväve ganska låg om man istället sätter den i relation till utvecklingsstadiet, som i huvudsak är 37.

Kväveinnehållet i grönmassan varierar nu mellan 51 och 120 kg N / ha i fälten och mellan 15 och 110 kg N/ha i ogödslade rutor. Om vi jämför med genomsnittet för tidigare år är fältleveransen fortfarande relativt hög. Sedan förra veckan har innehållet av kväve i ovanjordiska delar ökat med mellan 0 och 36 kg N i gödslade fält och mellan 0 och 15 kg N i nollrutorna. Men skillnaderna är stora och varje fält måste bedömas för sig. Den nederbörd som kom för några dagar sedan har bidragit till veckans upptag.

I gödslingsförsöken i Ängelholm och Vallkärra (bild 2 och 3) ser vi att strategin med en lite större tidig giva varit positiv i år och att kvävegödsling i god tid innan torkan slog till gett en god start för grödan. I Ängelholmsförsöket är markleveransen låg (bara ca 20 kg/ha) och där bedömer vi att mer kväve kommer att behövas som komplettering. Här rekommenderas att dela kompletteringsgivan eftersom skördepotentialen ännu är osäker. I Vallkärra är markleveransen lite högre och totala upptaget lägre, även om det ökat med 25 kg sedan förra veckan. På denna plats kan beslutet om komplettering vänta, eftersom det fortfarande finns outnyttjat gödselkväve kvar i marken.

Komplettering kan göras ända fram till blomning med god effekt på såväl skörd som kvalitet. Vänta gärna tills det är lättare att bedöma skördens storlek och framförallt avvakta nederbörd.

Diagram 1. Mätresultat Skåne. ff står för förfrukt. Sedan förra veckan har ökningen i gödslade fält varit mellan 0 och 36 kg N/ha och i ogödslade rutor mellan 0 och 15 kg N/ha. Se även tabell nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Skåne).

Kväveupptaget står stilla i Kalmar

Framöver kommer sex fält mätas och presenteras här, då ett av fälten på Öland inte längre kommer mätas.

Det har varit ett lågt upptag av kväve sedan förra veckan och utvecklingsmässigt har det inte hänt så mycket. För tillfället verkar det alltså stå stilla och sannolikt är det kylan i kombination med det torra vädret som håller tillbaka vetet. Vassmolösa H2 (bild 6) är det enda fältet där upptaget i nollrutan har ökat mycket sedan förra veckan, på de andra fälten är kväveupptagets ökning i nollrutan så liten att det är inom felmarginalen. I snitt är ökningen 3,5 kilo kväve per hektar i nollrutan. I Eriksöre H7 har upptaget av gödselkväve ökat sedan förra mätningen, men annars ligger de flesta fälten nästan stilla i upptag.

Det är fortfarande stora skillnader mellan olika fält. Upptaget i nollrutorna var i medel på 46 kilo kväve per hektar (18–102 kg N/ha). Upptaget i de gödslade delarna av fälten låg i medel på 70 kilo kväve per hektar med en variation mellan 56–104 kg N/ha.

Eftersom markens kväveleverans är relativt hög i år har endast en mindre andel av tillfört gödselkväve tagits upp. I snitt har grödan tagit upp 26 kg N/ha med variation på 2 -48 kg N. Det högsta upptaget har skett på de fält där markleveransen har varit låg, och för att fånga upp detta på enskilda fält är nollrutorna viktiga. Med stor sannolikhet finns mycket av det tillförda kvävet kvar i marken.

Diagram 2. Mätresultat i Kalmarregionen. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Kalmarregionen).

Västra Sverige

Även i västra Sverige har vädret fortsatt att vara torrt och kyligt med endast små nederbördsmängder lokalt.

Upptaget i nollrutorna var i medel 26 kg N/ha (10-46 kg N/ha) med mycket små skillnader jämför med tidigare veckor. Kväveupptaget i nollrutor i fält med spannmål som förfrukt var mindre, 23 kg N/ha i medel än i fält med förfrukter med förväntad förfruktseffekt, 32 kg N/ha. Upptaget i de gödslade delarna av fälten var nu i medel 74 kg N/ha med en variation mellan 25-121 kg N/ha. Upptaget av gödselkväve fortsätter alltså, i medel en ökning med 16 kg N/ha (0-41 kg N/ha). Fälten Grästorp 1-3 fick cirka 30 mm nederbörd runt 1 maj. Där ser vi nu denna vecka en ökning med 25-35 kg N/ha i upptaget gödselkväve. Vi ser även en ökning med 10 kg N/ha i nollrutan i fältet med åkerböna som förfrukt. Markleveransen av kväve gynnas även den av nederbörd.

Diagram 3. Mätresultat i region väst. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Väst).

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.