Liten skillnad mellan nollruta och fält

Utvecklingen av höstvete har gått snabbt och många fält är redan i stråskjutningen. Upptaget av kväve är normalt för årstiden men lite lågt för utvecklingsstadiet. Marktemperaturen gör att mineraliseringen är låg och även omvandlingen av nitrat från ammonium.

Vi har genomfört mätning nummer två av kväveupptag i gödslat och ogödslat höstvete. Mätningen genomfördes måndagen den 28:e april med undantag för Grillby, Veckholm, Börje och Västerås som mättes fredagen den 25:e april.

Mätningen visar att:

• I snitt har ca 8 kg kväve per hektar tagits upp sen förra mätningen
• Hälften av fälten är inne i stråskjutningsfasen.
• Skillnaden i kväveupptag mellan fält och nollruta fortfarande är väldigt liten.
• Kväveupptaget är ungefär som det brukar vara den här tiden på året men lite lågt för utvecklingsstadiet.

I diagram 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå delen av stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Diagram 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält vecka 18 2025.

Som du också ser i diagram 1 så varierar leveransen av kväve från marken mellan de olika platserna. Det lägsta upptaget ligger på 13 kg kväve per hektar medan det högsta ligger på 52 kg kväve per hektar.

Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 30 kg per ha, vilket närmare 8 kg mer än föregående mätning. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 32 kg kväve per hektar, vilket är en ökning på ca 9 kg jämfört med föregående mätning.

Utvecklingen är tidig

Våren har börjat tidigt och hälften av fälten är redan inne i stråskjutningen. Vanligtvis brukar stråskjutningen komma igång en eller två veckor in i maj. Medianvärdet för utvecklingsstadie är DC 30, åtta av fälten är i DC 22-25, två är i DC 30 och sju fält är i DC 31. Kväveupptaget i fält och nollruta är normal för den här tidpunkten på året men om vi jämför upptaget vid motsvarande utvecklingsstadium så ligger de gödslade fälten knappt 10 kg lägre än tidigare år.

Mineralisering kräver vatten och värme

Vid mineraliseringen bryter mikroorganismer i marken ner organiskt kväve, först till ammoniumkväve och sedan vidare till nitratkväve som växterna tar upp.

Mineraliseringen avstannar i princip vid marktemperaturer under 5 grader och under 10 grader är aktiviteten låg. Sedan ökar mineraliseringen med ökande marktemperatur. Högst mineralisering är det vid 25-35 grader.

Även omvandlingen från ammoniumkväve till nitratkväve tar längre tid ju lägre marktemperaturen är. Vid den här veckans mätning varierade marktemperaturen mellan 7 och 9 grader på 10 cm djup.

Det behöver dessutom vara så mycket vatten i jorden så att växter och mikroorganismer kan ta upp vatten, över den så kallade vissningsgränsen. Mineraliseringen ökar sedan med ökad markvattenhalt och minskar igen när vattenhalten går över fältkapacitet, när jorden innehåller precis så mycket vatten så det inte blir någon avrinning. Optimalt för mineraliseringen brukar vara ungefär när 50-70 procent av porvolymen i marken är fylld med vatten.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 2 och 5 maj.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.