Väl bestockat höstvete vecka 16

Kväveinnehållet i grödan har ökat sedan förra veckan och höstvetet är i begynnande stråskjutning i Skåne. Grödorna är fina, men nederbörd behövs. I Kalmarregionen och i Västergötland är de flesta fält ännu i bestockningsstadium. Nu finns även säsongens första mätningar i västra Sverige med i brevet.

Kväveupptag i södra och västra Sverige

I detta säsongsnytt redovisar vi mätresultat från Skåne och Kalmarregionen och från Västergötland. I Skåne har mätningarna pågått sedan början av april, men i Kalmar och i Västergötland började mätningarna först denna veckan. I Skåne mäter vi i år i 28 olika fält på 12 gårdar. I Kalmarregionen mäter vi i 7 olika fält på 4 gårdar, varav 2 på fastlandet och 2 på Öland. I västra Sverige mäter vi i 27 olika fält på 10 gårdar varav 2 av gårdarna odlas ekologiskt med endast organiska gödselmedel.

Variationen mellan fälten är som vanligt stor. Skillnaderna kan bero på bland annat förfrukt, sort, jordart, såtidpunkt och om organisk gödsel använts i växtföljden. Det är svårt att förutse markens leverans och det är viktigt att bedöma varje fält för sig.

Diagram 1. Mätresultat Skåne. Totalt kväveinnehåll i grönmassan varierar mellan 22 och 48 kg N/ha i gödslade fält och mellan 4 och 19 kg N/ha i ogödslade rutor. Sedan förra veckan har grödorna lagrat in mer kväve både i nollrutor och i gödslade fält, se tabell nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Skåne). ff står för förfrukt.

Diagram 2. Mätresultat i Kalmarregionen. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Kalmarregionen).

Diagram 3. Mätresultat i region väst. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Väst).

Tidig utveckling men nu behövs regn

Flertalet av fälten är väl bestockade, men för att skotten inte ska reduceras och för att kväveupptag och tillväxt ska kunna ta fart behövs nederbörd. Om det kommer nederbörd är skördepotentialen fortfarande god, vilket innebär att kvävebehovet kan bli stort. Men utan tillräcklig markfukt är risken stor för skottreduktion med minskat kvävebehov som följd.

Finns outnyttjat kväve kvar i marken?

Eftersom nederbörden varit låg under vinter och vår har också kväveförlusterna varit små. Detta bör innebära att det i många fält fortsatt finns outnyttjat kväve kvar i profilen eller till och med i markytan om inget regn kommit sedan gödsling. När du räknar på hur mycket outnyttjat gödselkväve som finns kvar är det viktigt att du tar hänsyn till att kväve också lagras in i rötterna. Våra mätningar visar kväveinnheållet i ovanjordisk grönmassa. Ungefär lika mycket kväve finns i rotmassan.

Kalmarregionen

Upptaget i nollrutorna låg i medeltal på 30 kg N/ha (13–58 kg N/ha), förra året vid första mätningen 18 april var det 26 kg N/ha. Upptaget i de gödslade delarna av fälten låg i medel på 35 kg N/ha med en variation mellan 19–55 kg N/ha och förra året 33 kg N/ha. Finns en tendens att det är ett något högre upptag med en bättre förfrukt men inga tydliga slutsatser går att dra från det än.

Västra Sverige

Upptaget i nollrutorna var i medel 23 kg N/ha (11-38 kg N/ha). Upptaget i de gödslade delarna av fälten var i medel 30 kg N/ha med en variation mellan 14-58 kg N/ha.

Markleveransen jämfört med förra året

Ännu går det inte att bedöma hur stor markens kväveleverans kommer att bli. Nollrutornas kväveupptag är visserligen något högre än genomsnittsåret just nu, men det beror sannolikt på att det varit låga förluster av kväve under höst och vinter. För att markens mineralisering ska komma igång krävs fukt och värme. Om det fortsätter vara torrt kommer mineraliseringen att bli lägre än vanligt. Nästa Säsongsnytt kommer vecka 18.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.