Nollrutorna är synliga

Det går på de flesta fält att se skillnad på gödslat och ogödslat, vilket tyder på att det tillförda gödselkvävet börjat tas upp av grödan. Utvecklingen är tidig och i några fält är höstvetet redan i begynnande stråskjutning. Fortfarande är markfukten låg, vilket kan påverka kväveupptaget. Markens kväveleverans och grödans tillväxt påverkas som vanligt av faktorer som förfrukt, såtidpunkt, markfuktighet och temperatur samt om organisk gödsel tillförs i växtföljden.

Mätresultat och platsdata från samtliga fält

I Skåne är nu nollrutemätningarna igång i full skala och vi redovisar mätresultat och platsdata från samtliga fält. Även kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund redovisas här i Säsongsnytt.

Diagram 1. Kväveupptaget är i full gång. Staplarna visar totalt kväveupptag i ogödslade rutor och omgivande fält. Variationen är stor i totalt upptagen mängd kväve i grönmassan. Även markens bidrag till kväveförsörjningen varierar.

Organisk gödsel och goda förfrukter syns i nollrutorna

I två av fälten i Kristianstad ser vi att kväveleveransen från marken är hög och där har biogödsel tillförts i växtföljden. Goda förfrukter spelar också roll, till exempel ser vi effekt av klöver i Kattarpsfälten.

Huvudgivan på plats inför stråskjutningen

Utvecklingen går framåt och de flesta fälten är i sent bestockningsstadium. På några platser med tidiga sorter och god markfuktighet har stråskjutningen redan startat. Det är nu dags att fastställa storleken på huvudgivan och få ut den inför nästa regn. Det totala gödslingsbehovet avgörs av skördens förväntade storlek, önskad kvalitet samt markens kväveleverans.

Skördens storlek kan uppskattas bättre när stråskjutningen går mot sitt slut, i DC 37 och då är det också lämpligt att bedöma kompletteringsgivans storlek. Spara 20 – 30% av uppskattat behov till kompletteringstillfället. Om kvävebehovet är stort kan huvudgivan delas i två, för att minska riskerna för förluster.

Många fält växer bra, men det finns också en del fält som är ojämna. Titta gärna på satellitkartor även inför huvudgivan och dra ner på kvävegödslingen där beståndet är glest.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.