Vi summerar kvävesäsongen 2024 i region Syd

Inför veckans säsongsnytt har vi sammanställt årets kvävemätningar i höstvete och ger exempel på hur olika faktorer påverkat tillväxt och utveckling fram till i slutet av maj. Stråsädesgrödorna ser överlag mycket bra ut där det kommit nederbörd, men vädret har varit lokalt och skillnaderna i skördeprognos är stora mellan olika områden.

Tidig tillväxtstart

Tillväxten i höstgrödorna startade tidigt 2024 och vi påbörjade våra kvävemätningar nästan 2 veckor tidigare än genomsnittsåret. Detta ser vi tydligt i diagram 1, som visar en jämförelse i kväveupptag mellan olika år. Mätningarna jämförs per datum. Sammanställningen gäller gårdar utan organisk gödsel i växtföljden.

Diagrammet visar tydligt att kväveupptaget i början av säsongen var högre jämfört med tidigare år vid samma tidpunkt. Torrperioden från början av maj syns tydligt i den flacka delen av kurvan. Vecka 22, efter regnen, tar upptaget fart igen och kurvan lutar brant under andra delen av maj. Kväveupptaget ligger relativt högt igen när vi avslutar mätningarna sista veckan i maj. Däremot ligger markens egen kväveleverans i genomsnitt lågt i en flerårssammanställning. Men det har varit stora variationer i kväveleverans för olika platser.

Om vi istället jämför kväveupptag per tillväxtstadium ser kurvan lite annorlunda ut. Såväl gödslade fält som nollrutor börjar högt 2024, men ligger sedan under stadierna 37 till ca 41 lägre än genomsnittsåret, vilket till stor del kan hänföras till låg nederbörd. Men skillnaderna är mycket stora och kväveupptaget fortsätter uppåt. De fält som vid sista mättillfället nått stadium 55 låg väl i nivå med de högst uppmätta värdena. Flera av fälten hade vid sista mättillfället i DC 55 lagrat in ca 130 kg N i gödslat fält och upptaget ökar vid god markfukt och genomförd kompletteringsgödsling.

Flera faktorer har påverkat utveckling och kväveupptag

Det är ingen nyhet att olika faktorer påverkar grödans utveckling och kväveupptaget. Men det kan vara intressant att reflektera över vad som har haft betydelse just denna säsong. Vi kan dels jämföra våra mätplatser och dels se om det går att se skillnader inom samma gård, där vi ofta har två eller fler fält med likartade förhållanden, men där förfrukt, sorter, stallgödselanvändning eller bevattningsmöjlighet kan variera. Vi vill i sammanhanget poängtera att våra jämförelser inte på något sätt är vetenskapliga, utan snarare praktiska iakttagelser.

Nedan följer jämförelser mellan fält i Kattarp, Västraby, Fjelie och Trelleborg (sista mättillfället var vecka 22).

Exempel Kattarp - förfrukten gav effekt

På samma gård i Kattarp fick vi möjligheten att mäta på tre olika fält och kunde jämföra olika förfrukter samt två olika sorter (sådatum varierade med några dagar, men förefaller inte haft någon större betydelse). Förfrukt rödklöver (Bild 3A) levererade mer kväve än övriga förfrukter. Vid sista mättillfället (DC 55) fanns ca 30 kg mer N i nollrutans grönmassa efter rödklöver (totalt 53 kg kväve) jämfört med förfrukt havre. (Bild C) Förfrukt raps intog ett mellanläge, där 32 kg N återfanns i nollrutans grönmassa. Diagram 3 visar hur lika upptagskurvorna är trots olika förutsättningar. Lantbrukarens gödsling har anpassats efter behovet över tid och när vi är framme i v 22 är totalt kväveupptag i de olika fälten nästan exakt det samma, ca 130 kg.

Försök, demonstrationer och praktiska erfarenheter har visat att på jordar med lågt fosforinnehåll, höga pH-värden eller på kalla lerjordar kan höstgödsling med fosfor ha stor betydelse för rotutveckling och bestockning redan på hösten. Samtliga fält i Kattarp har gödslats med fosfor i samband med sådd.

Exempel Västraby – odlingshistoria, stallgödsel i växtföljden samt förfruktseffekt

På Västraby mätte vi i år i två olika fält. På båda fälten odlas Etana och båda är sådda i mitten av september. Fält A ligger en bit från brukningscentrum och har en annan odlingsbakgrund än fält B. Mullhalten är lägre liksom P- och K-status. B-fältet, som under många år fått organisk gödsel, har vall i växtföljden samt förfrukt åkerböna och såg under hela tillväxtperioden betydligt bättre ut med fler skott och högre kväveupptag än fält A. Vid sista mättillfället skiljer kväveupptaget i gödslat fält nästan 30 kg. Även markens kväveleverans skiljer mycket mellan de två fälten. Upptaget i nollrutorna skiljer med ca 20 kg kväve.

Exempel Fjelie - förfruktseffekt och betydelse av bestockningsgiva

Ytterligare ett exempel på förfruktens betydelse är Fjelie. Allt annat lika, men förfrukt höstraps gav en bättre bestockad höstvetegröda på våren med ett högre kväveupptag såväl i nollruta som i fält. Men en tidig kvävegödsling (bestockningsgiva) jämnade ut skillnaden och vid sista mättillfället var båda fälten lika kraftiga och hade ett snarlikt kväveupptag. (ca 125 kg N i grönmassan). Lantbrukaren här kunde spara i storleksordningen 20 kg kväve efter höstraps jämfört med efter förfrukt vårkorn.

Exempel Trelleborg - såtidpunkt och sort

Trelleborg A är ett tydligt exempel på att såtidpunkten spelar stor roll. Fältet var lite svagt redan efter vintern och har inte hunnit ikapp.

Även mellan fälten B och C har vi hela säsongen sett ganska stor skillnad i kväveupptag. Främst i gödslat fält, men också i nollrutorna har kväveupptaget varierat. Detta är intressant, då enda skillnaden är sorten. Trelleborg B och C ligger bredvid varandra, har samma förfrukt och såddes samma dag.

Går det fortfarande att komplettera vårstråsäden?

Vårsädens utveckling och skördepotential varierar mycket. Det finns fält, främst på västra sidan som är så långt komna att det är för sent för kompletteringsgödsling med kväve. Men det finns fortfarande fält där en bedömning av resterande kvävebehov är på sin plats. Hur vårsäden ser ut beror mycket på om den kunde sås i tid och om det har kommit tillräckligt mycket regn. Vi ser mycket stora skillnader mellan områden och fält, men också variation inom fälten. För kornet gäller att det går att lägga mer kväve för ökad skörd fram till ca flaggbladsstadium. Vårvete till kvarn kan gödslas för ökad proteinhalt fram till blomning. Odlar du havre kan skörden ökas fram till ca vippgång.

Tänk på att Skördepotenialen varierar mycket. Anpassa givan efter realistisk skördeuppskattning, önskad kvalitet och prognos om nederbörd.