Kväveupptaget i både nollrutor och fält ökar i region Öst vecka 22

Kväveupptaget i både nollrutor och fält ökar fortfarande i alla områden. I år verkar kväveupptaget i ovanjordisk grönmassa vara något lägre jämfört med tidigare år. Variationen är stor mellan och inom fält så det är viktigt att du följer hur just dina fält ser ut.

Stor ökning av kväveupptaget i nollrutorna i Östergötland

I Östergötland var höstvetet i DC 37, flaggbladet just synligt, på alla fält utom ett som var i DC 39, flaggbladsslidan utväxande, vid senaste mätningen den 24 maj. Kväveupptaget i ovanjordisk grönmassa var i genomsnitt 32 kg/ha i nollrutorna och 100 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1.

Den senaste veckan har upptaget ökat med 5 kg i nollrutorna och med 22 kg i de gödslade fälten. Variationerna mellan olika fält är fortfarande stora – i nollrutorna varierade kväveupptaget mellan 10 och 53 kg/ha och i de gödslade fälten mellan 80 och 131 kg/ha. Vid samma utvecklingsstadium förra året, DC 37 i median, var kväveupptaget i snitt 41 kg/ha i nollrutorna och 105 kg/ha i de gödslade fälten så upptaget i nollrutorna är lite lägre.

Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E1 Vårdsberg och E6 Broby, Vadstena. I fält E1, Vårdsberg ligger upptaget i nollrutan fortfarande mycket lågt, 14 kg/ha, medan det i det gödslade fältet ligger på 82 kg/ha. I fält E6 Broby, med förfrukt ärter och hönsgödsel ligger upptaget högst, 53 kg i nollrutan och 103 kg i fält. Ett par fält har högre upptag i fält, fält E2 Helleberga och E5 Broby, båda efter höstvete.

Diagram 1. Kväveupptag i åtta höstvetefält i Östergötland den 24 maj 2024.

Högst upptag i fält i Södermanland

I Södermanland var vetet på tre fält i DC 37 och ett fält i DC 39 vid senaste mätningen den 27 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 31 kg/ha i nollrutorna och 124 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. På en vecka har vetet i nollrutorna tagit upp 5 kg och i de gödslade fälten 27 kg kväve/ha. Variationen i kväveupptag är stor, i nollrutorna varierar det från 18-39 kg och i fält 97-148 kg/ha.

Diagram 2. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i fyra höstvetefält i Södermanland den 27 maj.

Mindre ökning i Örebro län

I Örebro län var vetet i DC 41, flaggbladets slida utväxande, på tre fält och i DC 39 på två fält vid senaste mätningen den 27 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 30 kg/ha i nollrutorna och 96 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. På en vecka har vetet i nollrutorna tagit upp 1 kg och i de gödslade fälten 15 kg kväve/ha. Spridningen i kväveupptag är även här stor, i nollrutorna varierar det från 12-44 kg och i fält 77-114 kg/ha. PÅ bild 3 visas fältet med högst upptag i nollrutan, fält T2 Hidinge och på bild 4, fält T3 Nybble med lägst upptag i nollrutan.

Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 27 maj 2024.

Fortsatt högt kväveupptag i Kalmarområdet

Höstvetet på två av fälten i Smedby söder om Kalmar hade gått i ax vid senaste mätningen den 27 maj och därför avslutas mätningen där. Resterande fält var i DC 37-41 med merparten i DC 41. När vetet har gått i ax blir mätvärdena inte helt tillförlitliga och därför avslutas mätningarna där. I området runt Kalmar/Öland har det regnat senaste veckan men mängderna varierar ganska mycket lokalt, från några mm till uppemot 30 mm.

Upptaget i nollrutorna låg i medeltal på 46 kg N/ha med en variation mellan 24-76 kg N/ha, se diagram 4. Upptaget i nollrutor hade i snitt ökat med 7 kg N/ha sedan förra veckan. Högst upptaget hade fält H2 i Vassmolösa med ärtor som förfrukt, se bild 5. Där syns eventuellt en förfruktseffekt liksom i fält H5 Vickleby med potatis som förfrukt. Förfruktseffekt verkar saknas i Eriksöre där fältet efter höstkorn, H8, har högre upptag jämfört med efter raps, H7.

Det totala upptaget i grönmassa i fält ligger i snitt på 108 kg N/ha. Upptaget har ökat med 12 kg N/ha så det är en något lägre upptagstakt jämfört med förra veckan. Fält H7 Eriksöre, har tagit upp minst kväve med 79 kg N/ha medan fält H9 Torslunda ligger högst med 131 kg N/ha.

Upptag av gödselkväve

Upptaget av det tillförda gödselkvävet varierar mellan 24 -50% i mätfälten, vilket ligger på ungefär samma nivå som förra veckan. De fält som har tagit upp minst del av det tillförda kvävet är de fält som har ett högt upptag i nollrutorna.

Diagram 4. Kväveupptag i nio höstvetefält i Kalmar och på Öland den 27 maj 2024.

Jämförelse mellan år

I diagram 5 visas kväveupptaget i nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2018 - 2024. Hittills i år kan vi se att upptaget i nollrutorna ligger bland de lägsta medan upptaget i de gödslade fälten ligger nu i mitten. Eftersom det inte är exakt samma fält och gårdar med i mätningarna varje år bör jämförelsen tas med en nypa salt.

Vi kan inte se några tydliga mönster i förfruktseffekter om vi tittar på de gårdar som har två fält med olika förfrukter. I vissa fall är de tydliga och vissa fall kan sämre förfrukter ge högre upptag i nollrutan.

Diagram 5. Jämförelse av kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i höstvete mellan år. Denna vecka var höstvetet i de mätta fälten i DC 39 i median. Utvecklingsstadiet (DC) visas som median och kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i medeltal för nollrutor och fält (kg kväve/ha) för alla fält i Region Öst för respektive år.

Kompletterande om kompletteringsgödsling

I förra veckans Säsongsnytt, vecka 21, skrev vi utförligt om kompletteringsgödsling. Det som möjligen har tillkommit sedan senast är ostadigare väder och viss chans till nederbörd. Även om utvecklingen går fort är det inte för sent att lägga mer kväve om bedömningen indikerar att det behövs. Gödsling fram till avslutad blomning har i försök gett både ökad skörd och kvalitet, under förutsättning att det har kommit regn efter gödslingen. Om det återstående kvävebehovet är stort är det bra att dela givan och spara en del till senare när du vet mer om skördepotential och väderprognos framåt. 

Nästa mätning

Nästa mätning blir fredagen den 31 maj och måndagen den 3 juni.