Fortsatt stort kväveupptag och snabb utveckling i väst

Höstvetet fortsätter att utvecklas och ta upp tillgängligt kväve. I medel är ökningen i upptaget kväve större den senaste veckan än veckan innan. Leveransen av kväve från marken är fortfarande liten på flera platser.

Markleveransen av kväve varierar fortfarande stort mellan fälten. I några av fälten är det endast 10-15 kg kväve per ha upptaget hittills. Det totala upptaget av kväve i nollrutorna den här veckan varierade mellan 11 kg och 58 kg per hektar. I genomsnitt var 30 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan i nollrutorna. I medel en ökning med 5 kg kväve men det varierade mellan 0-17 kg ökat kväveupptag. Platserna med störst upptag av kväve i nollrutorna har i regel höstraps och andra icke spannmålsgrödor som förfrukt.

I de omgivande gödslade fälten var upptaget i medel 98 kg kväve, i medel en ökning med 29 kg kväve. Här varierade ökningen mellan 5-40 kg kväve. Nu är flaggbladet synligt i nästan alla fält. I några fält har det till och med vuxit ut helt.

Bild 1-4 visar exempel på några av nollrutorna och de omgivande fält där vi mäter. Fälten i Hasslösa och Norra Vånga med sorten Ahoi, fick en första kvävegiva i slutet av mars och har spannmål som förfrukt. Fältet i Skallmeja odlas ekologiskt och gödslades med Vinass 24 april, sorten är Stava och förfrukt åkerböna. Fälten i Järpås fick en första kvävegiva i mitten av april. Järpås 2 har konservärt som förfrukt och ett relativt stort upptag av kväve i nollrutan vilket visar på god kväveleverans från marken.

Diagram 1. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa fördelat på markens leverans av kväve och upptaget gödselkväve 20 maj.

Viktigt att följa utvecklingen och bedöma grödans kvävebehov

• Fundera på hur mycket av tillfört gödselkväve som tagits upp. Kvävesensormätningarna visar hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan, men nästan lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier, totalt upptagen mängd kväve = kväve i grönmassan + kväve i rötter.
• Kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken? Under torra förhållanden transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
• Är skördeuppskattningen realistisk? Kanske blir skörden lägre på grund av skottreduktion?
• Ta hjälp av de redskap som står till buds, till exempel nollrutemätningar, N-Tester och CropSAT, för att bedöma resterande kvävebehov. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket kväve som finns kvar i marken. När grödan nått DC37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed det totala kvävebehovet. Finns det både en noll- och maxruta kan du få en uppfattning om det totala kvävebehovet och om eventuella förluster.
• Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd.
• Det är fortfarande god tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar, gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
• Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det för kväveeffektiviteten att använda nitratkväve.

Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut handburna N-sensorer till oss på Greppa Näringen.

Vår ambition är att mäta en gång per vecka fram till vetets axgång och publicera Säsongsnytt med resultat från mätningarna varje vecka. Vi kommenterar kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar.

Text: Maria Stenberg