Fortsatt leverans av kväve i nollrutor i region mitt

Efter fjärde mätningen i höstvete kan vi konstatera att leveransen av kväve från marken är igång i alla nollrutor igen. Även i de gödslade fälten är kväveupptaget relativt högt.

Efter ytterligare en vecka så landar medelvärdet för upptaget av kväve i nollrutorna på 36 kg per hektar. Dett är en ökning med 7 kg jämfört med föregående vecka. På flera av de platser där upptaget stannat av i nollrutorna förra veckan har det nu kommit igång igen. Till exempel så hade nollrutan i Grillby inget upptag alls förra veckan men har nu ökat med 13 kg kväve per hektar.

Det är fortfarande bra fart på kväveupptaget i de gödslade fälten. Medelvärdet för upptaget är 74 kg kväve per hektar, vilket är en ökning med 20 kg jämfört med föregående mätning. Ingen nederbörd har kommit sedan förra mätningen.

Vid den här veckans mätning ser vi inte lika stora skillnader i upptag av kväve i nollrutan beroende på förfrukt. Upptaget den senaste veckan är ungefär lika stort oavsett föfrukt. Det totala upptaget av kväve är dock högre i de nollrutor med ärt och höstraps som förfrukt. I tabellen nedan ser du hur mycket kväve som tagits upp totalt i alla fält och uppdelat utifrån förfrukt. Värdet är ett medelvärde för alla fält. Inom parentes visas förändringen sedan förra mätningen.

Fjärde mätningen av kväveupptag i nollrutor genomförde vi den 17:e och 20:e maj. Fälten i Veckholm och Grillby mättes den 17:e maj, resterande mättes den 20:e maj. Alla fälten är inne i stråskjutningsfasen (DC 31-32). Ett fält i Svinnegarn har kommit in i DC 37 (flaggbladet just synligt).

I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Beslut om kompletteringsgödsling

Samtliga fält är i stråskjutningsfasen. En del fält börjar närma sig DC 37 (flaggbladet synligt) och därför börjar det bli dags att ta beslut för kompletteringsgödsling. Vårt råd är att dela kompletteringsgivan i två, en tidig komplettering i DC 37 och en senare när beslutsunderlaget är tydligare, det ökar chanserna att hitta gödslingsoptimum. Förutsatt att markfukten är tillräcklig kan du påverka både skörd och kvalitet ända fram till avslutad blomning.

Viktigt att beakta i år:

• Markens egen kväveleverans. Än så länge ser leveransen av kväve ut att vara god. Förmodligen är det tillgång på fukt som kommer avgöra om det fortsätter så.
• Många höstvetefält är frodiga och fina. Skördepotentialen kan vara hög.
• Det är ännu svårt att bedöma om, och i så fall hur mycket kväve som gått förlorat från de tidiga givorna genom denitrifikation på grund av hög nederbörd.
• Använd de redskap som finns för precisionsspridning av kompletteringsgivan. Till exempel satellitmätningar eller en N-Sensor.

Årets kväveupptag jämfört med tidigare år

Jämför vi upptaget av kväve i nollrutor och i fält med upptaget tidigare år vid motsvarande utvecklingsstadium så fortsätter upptaget i de gödslade fälten att ligga någonstans i mitten. Det relativt höga upptaget i nollrutorna den senaste veckan har dock gjort att vi nu har ett upptag som ligger i det övre skiktet, vid motsvarande utvecklingsstadium. Endast 2017 och 2019 hade vi ett högre upptag i nollrutorna vid DC 32. I figur 2 ser du upptaget vid respektive utvecklingsstadium från 2017 och framåt. De streckade linjerna är upptag i fält och de heldragna i nollrutorna.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 10 och 13 maj.