Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Ogödslat och gödslat höstvete i närbild

Foto: Sofie Logardt

God tillväxt i höstvetet i region Mitt

Utvecklingen går framåt och flera vetefält är redan i början av stråskjutningen. Efter andra mätningen i höstvete kan vi konstatera att kväveupptaget tagit fart i både nollrutor och fält.

Andra mätningen av kväveupptag i nollrutor genomförde vi den 3:e och 6:e maj. Fälten i Veckholm och Grillby mätte vi den 3:e maj och resterande den 6:e maj. Flera av fälten har kommit i stråskjutningsfasen och på en vecka verkar höstvetet ha tagit upp en del kväve.

Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 25 kg/ha, vilket är en ökning med 7 kg jämfört med föregående vecka. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 40 kg N/ha, vilket är en ökning med 16 kg jämfört med föregående vecka. Jordtemperaturen på 10 cm djup låg på ca 10 grader. I och med att fälten passerar DC 30 blir mätresultaten mer säkra.

  • Diagram
  • Tabell

I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Ogödslad ruta i höstvete

Bild 1. Nollruta i Torstuna med höstvete som förfrukt. Nollrutan börjar synas i fältet. Foto: Emelie Andersson

Årets kväveupptag jämfört med tidigare år

Jämför vi upptaget av kväve i nollrutor och i fält med upptaget tidigare år vid motsvarande utvecklingsstadium så ligger vi precis på medelvärdet. I figur 2 ser du upptaget vid respektive utvecklingsstadium från 2017 och framåt. De streckade linjerna är upptag i fält och de heldragna i nollrutorna. Linjerna för 2024 ligger ungefär i mitten av sin kategori.

  • Diagram
  • Tabell

Kväve behövs under stråskjutningen

Flera fält är redan i stråskjutningsfasen. För att undvika skottreduktion bör huvuddelen av förväntat kvävebehov finnas på plats under stråskjutningen. Men det är viktigt att spara en del av kvävet till DC 37-39 när det är lättare att bedöma skördepotentialen och därmed totala kvävebehovet.

Markens egen kväveleverans är igång och ser inte ut att vara lägre än vanligt. Oron för lägre nivåer av kväve i marken på grund av utlakningsförluster under vinter och tidig vår verkar alltså vara obefogad. Om det regnat mycket efter första gödslingen kan dock en del av tidigt lagt kväve gått förlorat genom denitrifikation (lustgas bildas). Genom att lägga ut en maxruta, en ruta som gödslas med ca 50 kg N extra, kan du få en uppfattning om kväve gått förlorat eller inte.

Plats

Sort

Förfrukt

Gödsling, datum

Mängd kväve (kg/ha)

DC-stadium

1a Västerås

Kask

Ärter



22

1b Västerås

Kask

Höstvete



22

2a Veckholm

Norin

Höstvete


150

31

2b Veckholm

Kask

Ärter


150

31

3a Enköp.näs

Ahoi

Höstvete



30

3b Enköp.näs

Ahoi

Ärter



23

4a Svinnegarn

Julius

Ärter

4e april

108

31

4b Svinnegarn

Julius

Höstraps

4e april

108

31

5a Enköping

Kask

Höstraps



30

5b Enköping

Kask

Höstvete



22

6a Torstuna

Julius

Höstvete

23:e april

134

30

7a Grillby

Brons

Höstvete



30

8a Viksta

Reform

Höstraps

19:e april

100

30

8b Viksta

Reform

Höstvete

18:e april

100

23

9a Uppsala

Julius

Ärter



30

9b Uppsala

Julius

Höstvete



30

10a Börje

Julius

Höstraps

20:e april

130

22

10b Börje

Julius

Höstvete

20:e april

130

22

11a Brunnby

Informer

Höstvete



22

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 10 och 13 maj.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev