God tillväxt i begynnande stråskjutning i region Väst

Nu har upptaget av kväve satt fart. Årets andra mätning, två veckor efter den första, visar på en ökning av kväveupptaget både i nollrutor och i de gödslade fälten. Nästan alla fälten var nu i begynnande stråskjutning.

Kväveupptaget i nollrutorna varierade mellan platserna även vid den här mätningen. Förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur påverkar markens leverans av kväve och grödans utveckling. I genomsnitt var 22 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan i nollrutorna. I medel en ökning med 8 kg kväve men det varierade mellan 0-17 kg ökat kväveupptag. Platserna som ökat mest har i regel höstraps och andra icke spannmålsgrödor som förfrukt. I de omgivande gödslade fälten var upptaget i medel 51 kg kväve, en ökning med 32 kg kväve i medel. Här varierade ökningen mellan 13-50 kg kväve. Två nollrutor på ekologiska gårdar har tillkommit den här veckan.

Diagram 1. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa fördelat på markens leverans av kväve och upptaget gödselkväve 7 maj.

Viktigt att följa utvecklingen och bedöma grödans kvävebehov

För att få bästa möjliga beslutsunderlag vad gäller kommande gödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet. Ännu återstår en tid innan det är dags att kompletteringsgödsla. När grödan nått DC 37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed det totala kvävebehovet. Finns det både en noll- och maxruta kan du få en uppfattning om det totala kvävebehovet och om eventuella förluster. En N-Tester ger besked om klorofyllkoncentrationen och därmed om det behövs mer kväve. Variationen inom fältet kan förväntas bli ännu större än vanligt och precisionsspridning av kompletteringsgivan med hjälp av satellitbilder eller en N-Sensor rekommenderas.

Nollrutor 2024

I år mäter vi i 21 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 10 lantbrukare i västra Sverige. Två av rutorna odlas ekologiskt, Skallmeja och Saleby. Rutorna ligger på platser med olika jordarter. Vi mäter kväveupptaget i ovanjordisk grönmassa dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet. Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut handburna N-sensorer till oss på Greppa Näringen.

Följ våra mätningar under våren

Vår ambition är att mäta en gång per vecka fram till vetets axgång och publicera Säsongsnytt med resultat från mätningarna varje vecka. När det finns intressanta saker att rapportera, kommenterar vi kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar.

Text: Maria Stenberg