Mätningar av kväveupptag är igång i hela region Öst, vecka 18

Våren har varit sen och hittills kall och blöt. Nu har vi börjat mäta kväveupptag i höstvete även i Östergötland, Södermanland och Örebro län. Än så länge är skillnaden mellan nollrutor och gödslade fält liten i Östergötland och Örebro län samt på två av fälten i Södermanland. Vetet i Kalmar län har hunnit längre och även tagit upp mer kväve.

Vi mäter kväveupptag i 27 ogödslade nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro län i år. På detta sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan hittills har tagit upp. Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med gödslingen.

Låg mineralisering i området runt Kalmar

Vid mätningen denna vecka syntes alla nollrutor för ögat, se bild 1 från fält H10. Upptaget i nollrutorna låg i medeltal på 23 kg N/ha (18–34 kg N/ha), se diagram 1. Mätvärdet har minskat med 3 kg N/ha sedan mätningen i förra veckan men det ligger inom felmarginalen. Sannolikt är det den kalla väderleken som har gjort att mineraliseringen går långsamt. Upptaget i de gödslade delarna av fälten har däremot ökat och låg i medel på 41 kg N/ha med en variation mellan 19–66 kg N/ha. Ökningen jämfört med förra veckan är 8 kg N/ha i medeltal.

I Kalmar mäter vi i fyra fält på fastlandet och sex på Öland. Merparten av fälten får stallgödsel i form av svinflyt eller kycklinggödsel och några fält kan få bevattning. Hälften av fälten har kommit in i stråskjutningen och i dessa fält har det totala kväveupptaget ökat mest sedan förra mätningen. Det är viktigt att det finns tillräckligt med kväve de närmsta veckorna efter stråskjutningen för att undvika skottreduktion och risk för minskad skörd. Det går att se en förfruktseffekt på fälten på fastlandet där fält med en avbrottsgröda som förfrukt har ett större totalt kväveupptag jämfört med fält med stråsäd, se diagram 1 för skillnader.

Diagram 1. Kväveupptag i tio höstvetefält i Kalmar län den 29 april 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 23–31. Variationen i upptag mellan fälten är stor.

Höstvetet är i bestockningsfasen i Östergötland

I Östergötland var vetet på de åtta fälten i bestockningsfasen, DC 21-23, när vi mätte den 26 april. Kväveupptaget var i medeltal 18 kg/ha i nollrutorna och 21 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. På flera fält har gödslingarna varit ovanligt sena så skillnaden mellan nollruta och fält är inte synlig varken för ögat eller för sensorn.

Diagram 2. Kväveupptag i Östergötland den 26 april. På x-axeln visas fältets namn, utvecklingsstadie och förfrukt. Jordarterna varierar från något mullhaltig lerig sand till styv lera.

Första mätningen i Södermanland

I Södermanland var höstvetet på de fyra fälten också i bestockningsfasen, DC 22, när vi mätte den 29 april. Kväveupptaget var i medeltal 15 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. På fält D3 och D4 syns stora skillnader mellan ogödslad ruta och fältet. Nollrutan i fält D4 var även relativt nerbetad men det fanns tillräckligt med vegetation kvar för att mätvärdet ska vara rimligt, bild 4.

Diagram 3. Kväveupptag i Södermanland den 29 april. På x-axeln visas fältets namn, utvecklingsstadie och förfrukt.

Relativt lågt upptag i Örebro län

I Örebro mättes tre av fem fält den 29 april. Även där var alla fält i bestockningsfasen, DC 21. Kväveupptaget var i medeltal 12 kg/ha i nollrutorna och 25 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 4. Det är ovanligt lågt upptag i nollrutorna på fält T1.

Diagram 4. Kväveupptag i Örebro den 29 april. På x-axeln visas fältets namn, utvecklingsstadie och förfrukt.

Fälten har varierande förutsättningar

Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping, se bild 5, och Kalmar i samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer och kommer även att använda mätresultaten till Yara N-prognos. I år görs mätningarna i Östergötland och Södermanland med en ny, aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn.

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata för fälten kommer redovisas från och med nästa veckas Säsongsnytt Öst.