Ökat kväveupptag i fält efter en nederbördsrik vecka

Under en på sina håll nederbördsrik vecka har kväveupptaget fortsatt av framförallt tillfört kväve. Det gödslade höstvetet har tagit upp i medel 15 kg kväve per hektar sedan mätningen för en vecka sedan. Flaggbladet håller nu på att växa fram och i stort sett alla fält är i DC 37. Kväveleveransen från marken är fortsatt liten i de flesta fälten.

Kväveupptaget i noll­rutorna var i medel 31 kg N/ha den 28-31 maj jämfört med 27 kg N/ha vid förra veckans mätning. Kväveleveransen från marken har alltså varit fortsatt liten. I de gödslade fälten var kväveupptaget i medel 100 kg N/ha, en ökning med 15 kg N/ha sedan förra mätningen. Det är stor variation i hur mycket kväve som tagits upp av grödan. Det fält som tagit upp minst kväve har ett upptag på ca 65 kg N/ha samtidigt som upptaget har passerat 100 kg N/ha i flera fält med ca 120 kg N/ha som högsta upptaget. Upptaget i nollrutorna varierar från ca 15 kg N/ha till 60 kg N/ha. Höstraps, åkerböna eller vall som förfrukt visade nu på 10 kg N/ha större kväveupptag i nollrutan än där förfrukten var spann­mål. Medan upptaget i de gödslade fälten är lika stort oavsett förfrukt. Se tabell 1 och figur 1 och 2 för upptag i fält och nollruta i respektive fält.

N Vånga, Skara, Lundsbrunn, Hasslösa och Ardala mättes den 28 maj, Grästorp, Jung, St. Levene, Töreboda och Järpås den 31 maj och Åsen den 1 juni. I stort sett alla fält är i DC37, flaggbladets framväxande, även om ett enstaka är kvar i DC 32 och ett Norin-fält gått i in i axgång och är i DC41. Marktemperaturen är ca 15 grader.

Risk för förluster efter den senaste tidens nederbörd

På många håll i området har det kommit stora regnmängder under våren och speciellt under förra veckan. När det regnar mycket ökar risken för kväveförluster, särskilt på fält där man har spridit stora kvävegivor tidigt. När jorden är helt eller delvis vattenmättad kan kväve avgå i gasform via denitrifikation. På lättare jordar kan det lakas ut i form av nitrat vid höga nederbördsmängder. Regnar det så mycket att vatten blir stående finns också risk att rötterna skadas på grund av syrebristen som uppstår. Även i fält där man inte ser tydliga vattenskador kan kväveförluster förekomma och kräva kompletteringsgödsling för att utnyttja skördepotentialen och nå önskade proteinhalter.

Försök från 1995 och 1999 som lades ut i Västra Götaland efter kraftigt regnande visade att 30 kg kväve i form av kalksalpeter gav en skördeökning på 28-40 % och 60 kg kväve gav en skördeökning på 34-62 % under förutsättning att det torkade upp så att man kunde kompletteringsgödsla relativt snart efter regnet. I ett försök i Bohuslän där det tog längre tid innan marken var körbar igen fick man ingen lönsamhet i tilläggsgödslingen. Se tabell 2.

2015 var ett liknande år då vi också hade svalt väder och mycket nederbörd i maj och juni. Då hade vi frodiga bestånd, bra skördar men mycket låga proteinhalter. Ofta går det att kompensera för eventuella förluster med komplettering av kväve även i senare utvecklingsstadier. Försök med kvävegödsling till maltkorn i Västra Götaland 2015 visar bra effekt på skörd och proteinhalt.

Informaton om varje plats

Fälten vi mäter i

I år mäter vi i 26 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Rutorna ligger på platser med olika jordarter, från en lerhalt på bara några procent till styva leror. Hälften av fälten har spannmål som förfrukt och andra hälften har ärt, höstraps eller åkerböna som förfrukt. Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet. Vi har mätt kväveupptaget som SN-värde med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av det tillförda kvävet som grödan har tagit upp. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen och med Hushållningssällskapet Västra och Växtskyddscentralen som utför själva mätningen.

Följ våra mätningar under våren

Vår ambition är att mäta upptaget av kväve i höstvete cirka en gång per vecka fram till strax efter vetets axgång och därefter publicera Säsongsnytt med värden. När det finns intressanta saker att rapportera, kommenterar vi kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar. Vi planerar att göra nästa mätning vecka 21.

Ulrika Listh, Emelie Andersson Uppsala