God tillväxt i Region väst v. 23

Utvecklingen i höstvetet har gått fort under senaste veckan. Flera fält har nu gått i ax. Sista mätningarna för året visar på fortsatt god tillväxt och ett relativt högt kväveupptag. Markens egen kväveleverans är fortsatt låg, även om upptaget i några av nollrutorna har ökat.

Bild 1. Utvecklingen har gått fort framåt under veckan som gått. Flera av fälten har redan gått i ax. Foto Lisbeth Hansson

Mätmetoden vi använder för uppskattning av kväveinnehåll i grödan blir osäker efter axgång. Därför har vi valt att bara mäta och redovisa resultaten från de fält och nollrutor som ännu inte är i full axgång.

Utvecklingsstadier och kväveupptag

Utvecklingen har gått starkt framåt under den gångna veckan. I tabell 1 redovisas aktuella utvecklingsstadier och hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan sedan förra mätningen i de fält som ännu inte gått i ax. För tiden och utvecklingsstadierna är upptaget högt. Det ser inte ut som om kväveupptaget stannat av ännu, utan upptagskurvan lutar fortfarande ganska brant uppåt.

Tabell 1. Upptagen mängd kväve sedan förra veckan i gödslade fält.
Plats	Höstvete-sort	Utvecklings-stadium (DC)	Veckans kväveupptag i nollruta (kg N/ha)	Veckans kväveupptag i fält (kg N/ha)
1 Håberg	Ellvis	47	8	36
2 Håberg	Ellvis	47	4	38
3 Håberg	Ellvis	47	3	30
4 Bränneberg	Etana	49	0	36
6 Bränneberg	Etana	47	3	10
7 Ardala		45	4	19
8 Ardala		45	5	22
12 Nolebo	Brons	45	9	35
13 Nolebo	Brons	45	2	17
14 Eke	Informer	47	3	21
15 Eke	Informer	47	5	16
16 Eke	Informer	51	8	25
17 Åsen	Etana	53	10	32
21 Glättestorp	Etana	49	11	31

Tabell 1. Ökning av upptagen mängd kväve i gödslat fält sedan förra veckan varierar mellan 16 och 38 kg. Flera av nollrutorna visar också en något ökad kväveinlagring.

Kväveupptaget i fält är relativt högt

Variationen är stor, men flera av fälten har ett totalt kväveinnehåll i grönmassan som ligger på nivåer kring 130 – 140 kg N per ha. Detta är relativt högt jämfört med tidigare år. Nollruteupptaget har visserligen ökat något, men är fortfarande lågt på flertalet platser. Totalt kväveupptag per plats fördelat på kväve från fältets egen leverans och från tillfört gödselkväve visas i diagram 1.

Diagram 1. Kväveinnehåll i ovanjordisk grönmassa i nollrutor och omkringliggande fält 7-8 juni.
	Kväve från markens leverans	Upptaget gödselkväve
1 Håberg (ff höstvete)	34	100
2 Håberg (ff havre)	20	113
3 Håberg (ff höstraps)	24	114
4 Bränneberg (ff åkerböna)	32	109
6 Bränneberg (ff vårkorn)	36	75
7 Ardala 1 (ff Höstvete)	23	60
8 Ardala 2 (ff Ärter)	33	62
12 Nolebo 2 (ff vete)	34	74
13 Nolebo 3 (ff höstraps)	26	106
14 Eke (ff höstraps)	21	101
15 Eke (ff höstvete)	25	120
16 Eke (ff höstvete)	28	91
17 Åsen (ff höstvete)	60	70
21 Glättestorp 1 (ff 0)	32	93

Nollruta på Nolebo. En fyrkant med ljusare veteplantor än i omgivande fält.

Bild 2. 132 kg kväve finns nu upptaget i ett av fälten på Nolebo. Nollrutan har endast tagit upp 26 kg kväve trots höstraps som förfrukt.

Ännu finns möjlighet att kompletteringsgödsla

Om grödan behöver mer kväve går det att tilläggsgödsla fram till avslutad blomning med bibehållen kväveeffektivitet. Men det förutsätter att:

noggrann bedömning av resterande kvävebehov gjorts
markfukten är god och att det kommer nederbörd
gödslingen sker med nitratkväve (Kalksalpeter)
sista givan inte är för stor

Ju senare kompletteringsgivan läggs, desto mer går till ökning av proteinhalten. Men även sena givor kan ge skördepåverkan

Gunilla Frostgård och Maria Stenberg

Greppa Näringen mäter i år kväveupptag i 25 ogödslade nollrutor i höstvetefält hos 9 olika lantbrukare i Region Väst. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut en handburen N-sensor till oss.