Fortsatt relativt högt kväveupptag

Trots kyligt väder har det gödslade höstvetet tagit upp i medel 18 kg kväve per hektar sedan mätningen för en vecka sedan. De flesta fälten är fortfarande i stråskjutnings­fasen men några fält närmar sig flaggbladsstadiet. Kväveleveransen från marken är fortsatt liten i de flesta fälten.

Kväveupptaget i noll­rutorna var i medel 27 kg N/ha den 21-24 maj jämfört med 25 kg N/ha vid mätningen en vecka tidigare. Kväveleveransen från marken har alltså varit fortsatt liten. I de gödslade fälten var kväveupptaget i medel 84 kg N/ha, en ökning med 18 kg N/ha sedan förra mätningen. Det är stor variation i hur mycket kväve som tagits upp av höstvetena. Det fält som tagit upp minst kväve har ett upptag på knappt 60 kg N/ha medan det fält som tagit upp mest har tagit upp närmare 100 kg N/ha. Upptaget i nollrutorna varierar från ca 10 kg N/ha till 55 kg N/ha. Höstraps, åkerböna eller vall som förfrukt visade nu på 8 kg N/ha större kväveupptag i nollrutan än där förfrukten var spann­mål. Se tabell 1 och figur 1 och 2 för upptag i fält och nollruta i respektive fält.

De flesta fält är just nu i DC 32 även om några fält har kommit in i DC37 – flaggbladet just synligt. Marktemperaturen är strax över 10 grader.

Figur 1. Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve i höstvetefälten med spannmål som förfrukt 18 maj 2020.

Figur 2. Kväveupptag fördelade på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve i höstvetefälten med höstraps, åkerböna eller vall som förfrukt 18 maj 2020.

Börja fundera på ditt kompletteringsbehov

De flesta fält är fortfarande i stråskjutningen men några tidiga fält har kommit in DC 37. Vi vet att en komplettering i DC37-39 ger högst skörd i försöken men att vi får en skördehöjning även vid senare kompletteringsgivor. Det är i DC37-39 kväveeffektiviteten är god men om skördenivån är svårbedömd bör kväve ges något senare. Senare givor har också en större proteinhöjande effekt.

Eftersom DC 37 börjar närma är det dags att börja fundera på kompletteringsgödsling. Enligt våra mätningar och de uppgifter vi har om gödslingen är i genomsnitt 33 % av gödselkvävet upptaget. Fält med god tillväxt, med låg kväveleverans från marken och som inte fått mer än 100-130 kg N/ha kan vara läge att kompletteringsgödsla nu i DC37-39. Ett alternativ vid en lite tidigare komplettering är att dela upp kompletteringen i två delar. Detta för att inte behöva lägga en för stor kompletteringsgiva innan du har kunnat bedöma fältets skördepotential. Du vill inte heller riskera förluster om det kommer mycket regn eller liggsäd om du får en högre mineralisering än du räknat med.

Däremot, i frodiga bestånd med många skott per kvadratmeter är det bättre att avvakta för att minska risken för liggsäd. Och har du redan lagt en kvävegiva du bedömer rimlig till den skörd du förväntar dig och ska komplettera med kväve för att höja proteinhalten så kan du även här vänta med kompletteringen. I senare års försök har kompletteringsgödslingar fungerat bra och gett samma eller ökad kväveskörd fram till vetets blomning med både påverkan på skörd och protein, under förutsättning att det kommer regn efter gödslingen. Ju större kvävegivor du planerat desto större blir också risken för liggsäd och överoptimal giva om kvävet inte utnyttjas av grödan.

Ta hänsyn till fältets variation

Ta gärna hjälp av hjälpmedel som kvävesensorer eller vegetationsindexkartor när du ska komplettera med kväve för att ta hänsyn till fältets variationer.

Även i år bidrar Greppa Näringen i arbetet med att ta fram vegetations­indexkartor, så att tjänsten CropSAT kan utnyttjas kostnadsfritt. Du kommer åt kartorna under Räkna själv här på vår webbplats eller via www.cropsat.se Länk till annan webbplats.. Det är Dataväxt som nu ansvarar för CropSAT. Genom en sökfunktion kan du markera block, dela fälten med hjälp av en delningslinje och ta fram en vegetationskarta, samt vid behov skapa tilldelningsfil för gödsling. Sverige är en av de stater som delfinansierar europeiska rymd­styrelsen, ESAs arbete med satelliter som Sentinel 2. Sentinel 2 passerar över Sverige var femte dag och ger bilder under molnfria förhållanden. Det ser ut att finnas bilder från maj på de flesta ställen. Det har varit en ovanligt molnig vår vilket gör att många bilder sorterats bort på grund av molnighet. I vissa fall kan även en stor hög med till exempel vita balar ge upphov till samma brus. Har du frågor kring specifika bilder kan du kontakta Dataväxts support för CropSAT för att få hjälp.

Nya funktioner att testa i CropSAT

Det finns ett par intressanta funktioner i CropSAT som är under utveckling. Du kan läsa mer om dem nedan. Dataunderlaget är begränsat och i nuläget är de så kallade betaversioner och kan ännu inte betraktas som ”facit”.

Läs av kväveupptaget i höstvete i CropSAT

En ny funktion som är på gång visar kg kväve upptaget i höstvetet under utvecklingsstadierna DC31-45. Funktionen bygger på en beräkningsmodell som tagits fram för åren 2016-2018 och kan ge vägledning vid bestämning av kompletteringsgivan. Värdena visar beräknat kväveupptag i kg kväve per hektar och när modellen testats mot oberoende mätningar var medelfelet 10-11 kg kväve per hektar. Enskilda satellitbilder i en tidsserie kan ha lägre eller högre reflektansvärden än förväntat beroende på skillnader i atmosfäriska förhållanden, vilket kan påverka det beräknade N-upptaget. Det är därför lämpligt att läsa av värdena från några olika bilder vid olika datum för att upptäcka om orimliga värden förekommer. Modellen har utvecklats av Wolters et al. (2019) inom ramen för ett pågående arbete vid SLU.

Automatisk kvävefördelning med Target-N

Även funktionen som kallas Target-N är under utveckling i CropSAT och är nu möjligt att testa. Den fördelar automatiskt kvävegivan över fältet med hjälp av satellitdata när du anger en medelkvävegiva som ska fördelas i fältet. Modellen är utvecklad för kompletteringsgödsling i höstvete i DC37. Det är viktigt att välja lämplig satellitbild, så nära DC37 som möjligt. Fördelningsmodellen är framtagen och testad under två års fältförsök. I utvecklingen av modellen har drönarburen kamera använts och kopplats samman med samma nio våglängdsband som även finns i bilderna från Sentinel-2. Arbetet utförs inom projektet Target-N av SLU och Hushållningssällskapet, med finansiering av Stiftelsen lantbruksforskning samt delvis Västra Götalandsregionen.

Läs mer om de båda betafunktionerna i Cropsat på www.slu.se/LADS Länk till annan webbplats.

Kväveupptaget per plats

Fälten vi mäter i

I år mäter vi i 26 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Rutorna ligger på platser med olika jordarter, från en lerhalt på bara några procent till styva leror. Hälften av fälten har spannmål som förfrukt och andra hälften har ärt, höstraps eller åkerböna som förfrukt. Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet. Vi har mätt kväveupptaget som SN-värde med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av det tillförda kvävet som grödan har tagit upp. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen och med Hushållningssällskapet Västra och Växtskyddscentralen som utför själva mätningen.

Följ våra mätningar under våren

Vår ambition är att mäta upptaget av kväve i höstvete cirka en gång per vecka fram till strax efter vetets axgång och därefter publicera Säsongsnytt med värden. När det finns intressanta saker att rapportera, kommenterar vi kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar. Vi planerar att göra nästa mätning i början av vecka 22.

Ulrika Listh, Emelie Andersson Uppsala